Yamaha XTZ660 Ténéré -94

Min första hoj, och med alla aspekter i beaktande kanske den bästa? Billig att köpa och äga, går att åka NÄSTAN överallt med ( beroende på hur modig man är... ), funkar både i stridsvagns spår och på Autobahn. Härlig motor i en gedigen hoj. De begränsningar som finns ligger i för lite effekt och ork för landsvägen. Närmaste konkurent är Africa Twinnen, som ju då är dyrare å andra sidan.

Suzuki DR800 Dr Big -95

Helt osannolik tingest. En cylinder med 800 cc volym, det blir motorbroms som heter duga! I skogen har den inget att göra om man inte har dödslängtan, men om man vänjer sig vid dess egenheter så har man en mycket god gruskapabel landsvägshoj. Karaktärsfull är väl det minsta man kan kalla den, och man smyger inte in till korvkiosken obemärkt!

 Yamaha TT600E -98

Italienskbyggd nästan-enduro. Ful som stryk, men mycket användbar. Undervärderad som seriös grushoj, den klarar det mesta efter ett byte av bakdämparen. Dock rostade den friskt och dekalerna blåste av, elfel och diverse andra smärre irritationer fanns oxå. Ändå en mycket rolig sandlådekamrat - på landsvägen är den körbar, men inte mycket mer.

Yamaha XT600E -98

Trevlig bekantskap, men ingen offroadhoj egentligen. På tok för vek fjädring och lite för slät motorkaraktär, men istället en ypperlig stadshoj. För på landsvägen hör den heller inte hemma.

Ganska oanvändbar som allroundhoj egentligen, men likt förbaskat trevlig.

 Yamaha TT600R -98

Mycket seriös offroadhoj gränsande till ren enduro. Värdelös på allt annat givetvis. Påkostade komponenter, men hopskruvad av Belgarda i Italien med lika tveksam detaljkvalitet som TT600E. Obegripligt att spara 4 kilo på en redan så pass tung hoj genom att inte montera elstart.

"Problemet" med en så pass extrem offroadhoj är att man ändå saknar det där sista och dreglar efter en ren endurohoj som är lättare i skogen, den här är ändå inget mer användbar på landsvägen än vad en Husabergare är.

Yamaha XT600Z Ténéré -86

Urfadern, alla offroadhojars ursprung, Dakar-vågens pionjär. En gammal hoj givetvis, men fortfarande med mycket att ge som skogsluffare. Köpte den av nostalgiskäl, rustade upp den, och sålde den. Ingen bra affär, men kul.

 BMW F650ST Strada -97

Klart annorlunda från de enstånkor jag hade kört tidigare, men det mesta bara positivt. Snäll och välpolerad, snabb och smidig i stadstrafik, lite orolig i motorvägsfart. Trots gruskonvertering med grövre däck så är det definitivt en landsvägshoj. Trevlig och pålitlig trots italiensk montering.

MZ Baghira 660 -98

Bästa grushoj jag haft, utan konkurens. Nu är det väl inte riktigt rättvist eftersom jag byggde om den ganska så radikalt för ett enda ändamål, seriös grusåkning - men utgångsämnet var det bästa tänkbara. Yamahas 660-stånka i ett tyskt chassie med rakt igenom högklassiga komponenter är receptet. Som jag modifierade den blev den totalt värdelös på allt ännat än tokåka till skogs, men det var andra tider då!

 Honda NX650 Dominator -92

Nej, inget för mig. Vet inte varför, jämförde den en hel del med Ténérén och Dominatorn förlorade på alla punkter. Märkligt nog, har aldrig mött en missnöjd Dominator-ägare.

BMW R1100GS -99

Bra nära den perfekta allroundhojen. Makalöst trevlig, stabil, pålitlig, effektiv, bra på allt utom rent skogs-sladdande, värdelös på inget. Det enda man saknar är lite mer effekt och "polish" i maskineriet, den går lite rått på BMW-vis, och växellådan skulle passa på en stridsvagn.

Dyr att handla skulle göra den till en lite orättvis vinnare, men man får vad man betalar för!

 Yamaha XJR 1300S -00

Hojen hoj, liksom. Den har allt en landsvägshoj ska ha - utom vindskydd, och jag VÄGRAR montera kåpa på en så vacker skapelse ( redan topboxen är att häda! ). Hojen är i praktiken okörbar över motorvägsfart och påfrestande även längre stunder i lagliga farter. I särklass den snyggaste hoj jag ägt, och definitvt bland de roligare, men alltför begränsad som enda hoj. En motorcykel att älska passionerat, trots radfyran!

BMW F650GS Dakar -01

BMW:s high-tech replica av Ténérén är mycket bra! Den funkar till det mesta och är riktigt trevlig och civiliserad trots goda offroad egenskaper. Enstånkan går som en twin och orkar med passagerare och packning, rimligt högfartsstabil, bra fjädring även på väg. LITE mer pulver hade placerat den närmare idealet. Sammantaget en riktigt bra hoj oavsett användningsområde.

 Suzuki GSF 1200S Bandit -97

Den gathoj jag trivts bäst med hittills ( R11:an undantagen då jag räknar den som "nästan-offroad" ). Härlig motor för att vara radfyra, gott om kubik och vrid, bra körställning, snygg, mjuk, smidig, bra rätt igenom. Dessutom billig att köpa och äga.

Honda XRV750 Africa Twin -92 ( RD03 )

Om man vill kunna åka NÄSTAN överallt, då finns det nog ingen bättre hoj än den här. Den klarar av NÄSTAN vad som helst, och i alla fall betydligt mer än man själv gör... Som offroadhoj är den mycket duglig, med rätt förare i sadeln går det ruskigt fort. Duger också väl som landsvägsmaskin med last och packning, men idealet vore ändå 15 hästar till!

Vill man åka grus och semesterresa på samma hoj så är det Africa Twin som gäller!

 Honda CBR 1000F -99 ( SC24 )

Det närmaste jag kommit en sporthoj, och närmare än så blir det inte! Hondan är en trevlig skapelse med framförallt en fantastisk motor, jag har aldrig kört något så flexibelt! Körställningen är bra för att vara plastraket, men ändå för krokig och trång för mig. Hojen är lååång och otymplig tills den kommer ut på vägen och får sträcka ut, då är den mycket bra på sin sak. Känns besvärlig att ta till macken för att handla tidningen, man vill helst bränna en 12-15 mil när man ändå är igång - och det gör den bra!

Yamaha FZS1000 Fazer -01

Bushoj men inte streetfighter, stor och naken men inte retro, 150 hästar men inte sporthoj. Lite för trångt mellan pinnar och sadel för mig, och lite för mycket effekt på bekostnad av vrid, en växel för mycket ( 6, borde vara 5 ), men en helt ok hoj. Snygg, snabb, snäll. Massiv men lite tråkig motor = slätstruken karaktär, det surrar och går av bara den, men ingen känsla lixom. Så småningom får Fazern sällskap i garaget av en Varadero, och då står det helt klart att min affär med Fazern är över... När jag sedan sålde den fick jag ironiskt nog ytterligare en Varadero i byte!

Honda XL 1000V Varadero -99

Anabol-AT, samma som African men mer i allt - utom offroad. Liksom BMW R11GS en grusvägskapabel landsvägshoj med en helt underbar motor! En riktigt mulllig V-twin som med lite öppnare luftvägar låter gudomligt. Bekväm, snäll, otroligt körglad, stabil som ett diesellok, och numera tycker jag till och med att den är snygg... Köpte den i desperation över Fazerns slätstrukna tråkighet motormässigt och efter ett par 1000 mil är jag helt klar över att detta är den mest kompletta och roligaste hojen jag haft! Jag älskar den hämningslöst!!

Honda XL 1000V Varadero -99

Alltså blev det lite av misstag ytterligare en Varadero i garaget, denna med orginalavgas men likväl en trevlig bekantskap - fast mer än en behövde jag ju inte, min "gamla" har allt denna hade och lite till.

Honda XRV750 Africa Twin -99 ( RD07 )

Vid försäljningen av den "överblivna" Varaderon blev det ett byte till, en Africa Twin av nyare RD07-modellen. I stort sett samma hoj som den RD03 -92 jag haft tidigare, bara ytterligare lite bättre! Mycket, mycket bra hoj, men slår inte Varaderon!

Yamaha GTS1000 -93

En nödlösning uppstånden pga ras på Varaderon under tidig vår. Sol och barmark med en hoj i delar blev för mycket. GTS:en har alltid intresserat mig med sina udda tekniska lösningar, den här 93:an i bra skick och för rätt pengar fick följa med hem, som vikarie för Varaderon gjorde den tjänst några månader för att sedan hitta ny ägare igen.

En trevlig reskamrat, stor, tung, och stabil. Idealisk på motorvägen ( ju sämre skick på vägen desto bättre märks hojens fördelar ), men ändå inte alls hopplös på krokig byväg. Mindre sportig men mer effektiv än CBR1000, valet mellan de två slutar till GTS:ens fördel. Jag gillar den verkligen!

Yamaha TDM 850 -98

Jag har alltid gillat TDM:ens uppkäftiga utseende, parallell twinnen kommer från XTZ 750 med tillsats av 100 kubik och låter gott med fria andningsvägar. Inför första Tysklands-expeditionen 2003 satsade jag på att hitta en fin TDM med de nödvändiga förbättringarna ( avgas och luftfilter utbytt, Dynojet-kit ) klara. Jag hittade min hoj och blev mycket nöjd med resultatet. En riktig körmaskin, nätt, smidig, och med en rasande trevlig motor. Trots pluspoängen på smidighetskontot funkar den utmärkt som touringhoj tack vare mycket bekväm körställning och bra åkkomfort.

Ett par år efter Highlanders Outback kommer KTM:s variant, nästantusenkubikstwin med ökenstuk. Troligen för primitivt för att ha som enda hoj, men Gud så fränt...!

Ducati försöker inte ens smyga med att detta alls inte är en offroad-hoj, här löper man linan ut utan att skämmas. Och SÅ läckert det blir!! OK, skit i gruset, jag gillar den!!

Om man gillar Africa Twin och vill ha lite mer utan att det slår över och blir en Varadero, ja då borde man landa här. Suzukis 1000 cc-twin från TL1000 i italienskt chassie. Tyvärr saknar den svensk importör. Service, reserdelar, andrahandsvärde??

Riktigt mäktig äventyrshoj i Varadero-klass. RSV Mille-twinnen i lite tämjt utförande, ganska egensinnig design som man måste gilla ( fast instrumenten är INTE snygga! ), och STOR överallt. Klar kandidat i anabol-klassen.

Om det bara gick att få en sån här att LÅTA som en hoj så handlade jag direkt! Brutalsnygg ( framförallt den här gula ) och MYCKET egensinnig, BMW är alltid BMW!

Jag vet, nu är jag ute på djupt vatten, men motorn förlåter allt! V4 med härlig gång och gott ljud, i övrigt är det en trevlig hoj helt enkelt. Sportig men inte extrem, inte ens för mig.

Ja, va f-n! Kan inte låta bli! Jag tycker den är toksnygg!! Mullig V-motor i rörram, men ack så undermotoriserad, 65 hästar är åtminstone 20 för få, dessutom lite FÖR naken. Men ändå!

Snygg, smidig, UNDERBAR motor med gång och pulver. Tre cylindrar är bättre än fyra, vilken sång i maskinen!! Hela hojen andas karaktär. Den grodgröna är kul!

Riktigt frän! Mille-twinnen i buschassie, bort med mycket plast, dit med mindre kolfiber. Design, utstrålning, karaktär, attityd. Den här skulle jag kunna ha!!

Alltså, den här är RIKTIGT ful! Kanske vinner den på tillvänjning, men framförallt motorn gör att man förlåter allt! Går som trollet, nästan åt sporthojshållet, med ett härligt orra.

Det luktar gott! Har vad Fazern saknar, dvs en mullig V-motor. Om man ska ha en ren gathoj tror jag inte att det blir bättre än så här! Tyvärr lite för trång för att riktigt passa mig.

BMW:s senaste evolution av stora GS:en kom 2004, fem år efter den 1100 jag hade, och den här är riktigt läcker! Så läcker att jag n-ä-s-t-a-n skulle kunna tänka mig att bli boxer-ägare igen!

Och där kom den då! Bulldogen i anabol-version, 1670 cc och dieselloksvrid på 150 Newton - OCH brutalsnygg!! Ska provköras och funderas över...

Alltså..., tappar andan! Det här är det absolut råaste jag någonsin sett!! 163 hästar och 130 Nm utan kåpor är MANLIGT! Nån som tyckte BMW var gubbigt...??? VILL HA!!!!