Söndag 12 Mars: Nytt år, nya tider. Har slutat mitt jobb i Västerås och slipper pendlandet, borde bli mer tid till hojåka av det. Garaget på stan är uppsagt, Frasse och jag håller på och flyttar ut, det blir till att ta hem hojen och alla prylarna. Lite trist känns det, vi har haft mycket kul där, men så är det nu. Intresset runt omkring verkar ha svalnat lite, folk har annat för sig. Frasse lurar på att sälja hojen, antingen för att ta paus ett tag och handla nyare bil eller kanske köpa ny hoj, det varierar lite beroende på vilken dag man frågar honom... :o) För min egen del blir det bättre på så vis att det blir lättare att ta spontana småturer på hojen när allting finns hemma.

Inga större saker att dona med på hojen, Lindis är kontrakterad att åtgärda soppapumpen i förebyggande syfte, framdäcket ska bytas, och så förstås (som vanligt!) - nytt batteri...

Lördag 25 Mars: Vi har donat då och då i garaget på stan och fått iväg det mesta, idag var det bara hojarna kvar. Frasse och Lindis var iväg till Touringbutiken så jag åkte ner i förväg och tänkte flytta hojarna själv. Nu hade Frasse slaktat sin hoj (tror inte han TRIVS med att ha den ihopskruvad!) så jag nöjde mig med att ta hem min egen. Ett par timmar senare sågs vi i garaget och efter hopmontering hamnade Frasses hoj vid sidan av min igen. Under flytten upptäckte vi en dryghet; på båda våra hojar har krasch-bågen (Givi) släppt i det övre (HOPPLÖSA) fästet. Kräver minst en halvdags brytande och svärande innan det är åtgärdat.

Söndag 26 Mars: Frasse är lite pedant och kunde inte sova inatt med vetskapen att allt inte var perfekt, alltså dök han upp hemma på gården tidig förmiddag. En stunds brytande så hade vi fått till bågarna och min soppapump var utopererad - och brytarna såg lika eländiga ut som alla de andras! Mer info om konvertering av soppapump, kolla Frasses sida!

Onsdag 29 Mars: Batteriet är bytt och, bättre sent och alltid: idag tvättade jag bort flugorna från senaste åkturen i Augusti förra året... Nu står den där och glänser ikapp med Frasses!

Söndag 2 April: Lindis och Frasse dök upp i ett känsligt skede av mitt gulasch-kokande, när jag kom loss från spisen hade de redan monterat tillbaka den åtgärdade soppapumpen och det var dags för provstart. Kändes lite annorlunda att rulla ut hojen samma dag som det ramlat ner en decimeter nysnö, det blev ingen längre tur än två meter från garaget. Men gick som en klocka gjorde den! Nu sitter där alltså ett relä ditmonterat som hindrar brytarna i pumpen att elda upp sig själva. Bör stoppa ett par tusen mil till då, minst! Frasse vacklar igen när det gäller ny hoj eller inte, idag var det ny bil som gällde.

Onsdag 3 Maj: Lite av en ny livssituation har medfört en del förändring i och runt min tillvaro. Hustrun och jag funderar på att flytta norrut och en hel del annat drar energi och uppmärksamhet, därför sålde jag hojen till Stefan en fin Maj-kväll. Inte bara lite vemodigt känns det, men ändå rätt som det är. Saker förändras, fokus flyttas, tiden går och inget består. Som det ser ut nu blir jag hojlös tills vidare, framtiden får sedan utvisa vad facit blir i slutänden.

Just nu och här sätter jag punkt i hojdagboken, kanske blir det en fortsättning en dag, kanske blir det något tillfälligt inlägg, kanske blir det en skogshoj igen, bara en liten billig en så där på trekvart... Man får se!

Varaderon är och förblir den bästa och mest suveräna hoj jag ägt och kört. Nio år och tjugotre hojars erfarenhet kan inte ha fel, gör som jag gjorde och nu Stefan också - köp en Varadero och bli lycklig!!

Tisdag 13 Juni: Frasse gjorde som alla borde göra, följde sin egen innersta vilja - han köpte sig en klipp ny Varadero och behåller sin gamla bajskolorerade SAAB 99 av 1961 års modell. Helt rätt!! Man ska lite låta impulser styra och inte alltid vara så förbannat förnuftig, GÖR, resten får lixom anpassa sig. Och nöjd, så nöjd, är han pojken! Hans tajming är dock ganska så usel, lagom till varmaste finaste sommardagarna sedan Wasa sjönk så står hans pärla på verkstan för första service och Frasse åker SAAB (OK, med taklucka, men ändå!!!!). Nånstans i slutet av veckan när SMHI säger slut på det goda kommer hojen hem igen, allt är som det brukar vara på hojfronten! :o)

Jo, visst kliar det lite i hoj-nerven, men om jag haft hoj hade jag ändå inte haft tid att åka, så det känns inte så besvärligt ändå. Än så länge....

Fredag 20 Oktober: I år blir det fler mil på fyrhjulingen än på hoj!! Älgjakten har passerat och ett antal utflykter på hyggen och myrar för att bärga älg är det närmaste hojåkning jag kommit på ett tag... Har haft en hel del besök av hojåkare från Fagersta-trakterna, det är ju fina hojvägar kring Furudal och en gratis glass på verandan sitter väl aldrig fel :o)

Tack vare flytt, jobbet och allt runt ikring har jag faktiskt inte hunnit sakna hojåkningen så mycket. Det är klart att det hugger till lite när jag hör en mäktig V-Twin pressa igenom kurvan i byn med riktning Los-Edsbyn och försvinna genom skogen. Men, men, allt har sin tid. Nu är hösten här på allvar och vädermannen har hotat med snö inom en vecka. Får väl se till våren hur allt ställer sig, man kan väl anta att suget ökar en aning i takt med att vägarna blir torra....

Nytt år, utan hoj: 2006 har passerat och jag har väl tvingat mig själv att inse att det knappast blir ett Gott Nytt Hojår... Butiken kräver en ganska heltäckande närvaro, och skulle det bli tid över så är att-göra-listan för huset och logen hur lång som helst! Skaffar jag hoj nu så kommer den bara ge mig dåligt samvete för att jag inte har tid att åka. Nej, det mest sannolika är att det blir att hoppas på fina kvällar och ett fåtal lediga dagar under sommaren och då ligger båt närmast. Med 100 meter till vattnet ganska bokstavligen närmast. Alltså har det inhandlats en båt, en Ryds Camping med 60-hästars motor. Så på så sätt blir det som vanligt, otålig väntan på varmare väder!

Får väl se sedan då, kanske, kanske blir det en skogshoj igen, back to basic så att säga. Fast då knappast i år. Tror jag... :o)