Lördag 4 Januari: Just nu är det som längst både från och till hojsäsong, mitt i eländet så att säga... Kolla temperaturtabellen här bredvid, hela riket är djupfryst, från norr till söder! Man kan undra varför Kiruna och Haparanda inte har några temperaturer noterade, räckte inte termometrarna till tro...? Det här är inte kul!! Jag lommar ut i garaget en gång i veckan och slår igång hojen, varmkör, lyssnar, torrbryter lite, drömmer, längtar. Fortfarande är det lixom för avlägset för att riktigt kunna se fram mot en ny vår. Tre månader, ett kvarts år, sen börjar det lukta allvar. Låååångt dit.... *suck*

Klicka på bilden så får du en större bild på kromloket!

Fredag 14 Februari: Ola beställde sin nya HD FLSTC tidigt i höstas, sedan dess har det varit mycket bläddrande i kataloger och på Internet. I Torsdags kom den hem till Fagersta, bara för att rullas in i garaget och stoppas i vinterdvala ytterligare någon månad... Fredagkvällen tillbringades i sällskap av en och annan pilsner i Olas garage och ägnades åt torrbrytning, drömmande, och planering för kommande säsong. I dag var de första vårtecknen tydliga; takdropp, fågelsång och varma solstrålar. Kanske, kanske, kommer det ändå en ny tid med torra vägar, varma vindar och varm sol i ansiktet! De första Tysklandsplanerna för i år börjar ta form, vi siktar på en resa första veckan i April. Något att drömma om och se fram mot!!

Lördag 22 Februari: MC-mässan i Sollentuna lockar lite extra i år eftersom jag missade Göteborgs-varianten för en månad sedan. En mix av byns två klubbar Tungsten MC och Brakeless MC drog till hufvudstaden för att insupa vårkänslor och allt vad nytt som gives. Harald och jag gick i det närmaste raka vägen från hans frus 40-årsfest till bussen, så lite tungt var det de första timmarna på morgonen... Som med alla mässor är man ganska så nöjd efter ett par timmars vandrande i myllret. Sanslöst med folk och trängsel med kö överallt. Dessutom en övervägande mängd Stockholmare, sammantaget kändes det ganska så skönt att äntra bussen igen framåt eftermiddagen och stäva hemåt igen med vår och barmark ännu lite närmare i sinnet.

Full buss med vårlängtande hojåkare.	BMW törs, och det här är ganska så vågat!
Triumph är heller inte blyga, orange Tiger är nog så läcker!	Harald provar anabol-skoter.
Nya Varaderon, fin hoj men inte finare än den gamla.	Polis-Honda, lagom lömsk!

Lördag 8 Mars: Efter en veckas mental återhämtning och research påbörjades så jobbet med att riva ner hojen för att konstatera vad som egentligen hänt och årgärda på bästa vis. Med hjälp av Harald, Frasse, och Robban hamnade motorn på golvet efter ett par timmar. Sprickan såg elakare ut än vi trodde men "Strömming", vassaste TIG-svetsaren söder om Dalälven, backade inte för det. Sent på Lördag kväll ligger motorn på golvet i garaget igen, nu svetsad efter konstens alla regler. Dags att skaffa packningar, olja, och lite annat småjox innan det lite dygare arbetet med att få allt på plats igen kan börja. Hoppets stjärna är tänd och ljuset i änden av tunneln syns..... Jobbet med återställa hojen i körbart skick skildras mer i detalj HÄR.

En dags vrångmekande så var vi en bit på väg.

Lördag 15 Mars: Fick besked igår att det tar minst en vecka till att få hem packningarna till Varaderon. Mörker över alla mörker! Ute har våren landat, barmark, solsken, och 15 grader varmt. Det blev för mycket, måste ha en hoj fortare! Rotade runt i annonser lite snabbt och hittade en hoj som alltid intresserat mig, en Yamaha GTS 1000, en udda skapelse med en hel del intressanta tekniska lösningar, den är navstyrd vilken ger den ett... , ja... ska man säga annorlunda utseende? Kastade mig iväg till Södra Dalarna med bil och släp, hoj i bra skick och rätt pengar, det blev snabb affär och full fart hem. Så var man med touringbuss och radfyra igen, men vad f-n ska man göra då...? Räknar med att ha den kanske en månad tills Varaderon är i rull igen, sedan säljer jag bort den.

När jag höll på att dona i garaget ( inte lätt att få plats med GTS:en när Varaderon ligger slaktad runt hela golvet, dessutom fyrhjulingen och allt annat joxx som i garaget ska vara ) mullrade Ola uppför backen på premiärtur med HD:n. Modigt att trotsa blöta och grus med all den kromen!! Ett varv runt grankommunerna blev årets första åkning, 12 mil i härlig vårsol. Rätt så mycket grus på vägarna inne i bebyggelsen, men de stora vägarna är helt problemfria. Mötte en hel del hojar och hade på det hela taget en alldeles underbar eftermiddag - även om jag saknar Varaderon!

Premiärtur på GTS:en.

( Big ) Ola rastade HD:n för första gången.

Söndag 16 mars: Första dagen med hoj till jobbet! Minusgrader tidig morgon, men sedan varmare allt eftersom, och på eftermiddagen riktigt njutbart. Lite rolig känsla att se snön efter vägkanterna och isen på sjöarna när man sitter på hojen. GTS:en gör sig riktigt bra som pendlarhoj på den erbarmligt dåliga riksväg 68, fjädringen funkar utmärkt över otaliga gupp, tjälsprickor, fåror, och bulor. Som vanligt i början på säsongen får man ont i kopplingshanden och handlederna som lutar för hårt på styret innan man hittat formen. Torsdag 20 Mars: Prylarna till Varaderon dröjer, fortfarande inga besked. Det sannnolika är väl att övningen kommer att dra ut på tiden, efter den här veckan blir det ont om tid i ca två veckor, så det känns bra att ha GTS:en som nu gör daglig tjänst till och från jobbet i Västerås. Lite motvilligt måste jag erkänna att jag trivs ganska bra med den...

Bart på vägen, is på sjön.

Söndag 23 Mars: Planeringsmöte för Tysklands-resan om en och en halv vecka. Det blir en tur sydväst den här gången, Ola har en hoj bokad i Dinslaken knappt 40 mil från Hamburg. Resten av rutten läggs upp efter det och alla letar objekt efter den vägen. Samtliga suckade deltagande över Varadero-eländet i garaget... Hood rastade RF:en och dök förbi en sväng, när vi stod på gården hörde vi 900:ans ylande långt ute på riksvägen. Nu är det vår!!

TDM:en som väntar på mig i Alsdorf, 149 mil hemifrån.

Tisdag 1 April: I natt åker vi! Sex människor i en folkabuss med släp. Idag är det förberedelse och packning av buss och trailer. På kartan är rutten 323 mil, erfarenheten säger att det blir längre... Första etappmål är Quickborn norr om Hamburg, vårt stamställe för övernattning i den trakten. Sju mil därifrån står Bosses Varadero som vi hämtar på Onsdag kväll. På Torsdag bär det vidare sydväst cirka 70 mil ut mot Holländska gränsen för att hämta upp Olas Baghira och min TDM. Någonstans under vägen hoppas vi hitta en Africa Twin till Frasse och en Blackbird till Stekka. Knappast före Fredag lär vi ha hunnit till Hannover där Robbans GSX-R finns, och sedan blir det rakaste vägen hem.

Ett flak fullt med utvandrare igen.

Onsdag 2 April - Söndag 6 April: Årets första Tysklandsresa blev lite annorlunda med bara jag själv ur det ursprungliga gänget och fem stycken glada "nybörjare" som sällskap. Frasse axlade rollen som co-driver på bästa vis och resten av folket bidrog på alla sätt till att det blev en höjdar-resa rakt igenom! Efter 398 mil, 29 u-svängar, 4 hotellnätter, 6 hojköp, 122 ändrade planer och €€€ spenderade Euro senare så var vi alla hemma igen på Söndag eftermiddag med varsin hoj, i stort sett helt utan missöden eller krångel. Så många människor har vi aldrig åkt tidigare, och inte heller hämtat hojar så geografiskt utspritt. Mycket tid i bil, tidiga mornar och sena nätter, en hel del slit och släp, men otroligt mycket roligt och hela vägen ett glatt humör. Väder allt mellan vräkande snö ( hemma ), regn, varm vårsol ( långt hemifrån! ) och storm. Mera om resan finns HÄR.

Torsdag 10 April: Frasse besiktade sin Italienska Africa Twin från Tyskland utan problem i Tisdags, och idag var det TDM:ens tur. Snökaos gjorde att det fick bli släpkärra till Bilprovningen i Västerås, av samma orsak gick besiktningen väldigt fort - ingen provkörning i det vädret inte! Så var det bara att vänta på skyltarna då, borde komma i mitten av nästa vecka. Fortfarande inga delar till Varaderon, helt sanslöst!!

Tisdag 15 April: Nummerplåten låg i lådan när jag kom hem igår kväll, nu är hojen försäkrad. påställd och svensk, drygt en vecka efter hemkomst. Samtidigt är våren här på riktigt, fortfarande fem grader under noll när jag åker till jobbet, men på returen 10 timmar senare är det 20 grader varmare. Det enda som är lite knepigt är fingrarna, kallt utan handtagsvärmare ( finns på Varaderon... ) på morgonen, medan det är för varmt med Hestras vinterhandskar på hemresan. GTS:en går som en klocka och jag har vant mig vid tanken på att jag faktiskt gillar den, det kan inte hjälpas!

Delarna till Varaderon...? Nej, nej, inte då...! "Senast Onsdag" har blivit ersatt av "Minst en vecka". Till... Inte särskilt smickrande för Sveriges största hojmärke att ha en så usel reservdelsförsörjning!

Torsdag 17 - Måndag 21 April: Påsk, och sommarväder! Strålande sol, varmt, ljusa kvällar, grillpremiären avklarad, trädgårdsjobb, och en del hojåkning förstås! Inga längre turer utan mest runt stan. Räven har väckt Firebladen ur vinterdvalan och tittade förbi, Frasse har polerat sin nyimport och dök upp liksom bröderna Närkling på var sin RF900. När man bor på landet blir man gärna föremål för andra hojåkares utflykter, kaffepannan står på mest för jämnan.

Med två gånger Yamaha på utflykt.

Lördag 26 April: Jag hade jobbärende till Uppsala, i syfte att kombinera det med ett besök hos Lelles MC hakade Frasse på. Feg att skita ner nyputsade AT:n valde han att låna min TDM istället ( som ju redan är duktigt skitig, ja... ). Fem grader över noll och mulet väder hemikring blev tio grader varmare och solsken i Uppsala, riktigt gott! Enda malörten var blåsten, framför allt Frasse på den lättare TDM:en fick slita en del, GTS:en klarade kastvindarna bättre tack vare mer kåpa och tyngd. Inne i Uppsala var det vindstilla och vårvarmt, riktigt gemytligt att kryssa mellan gatljusen. Returen blev ganska lik resan dit, bra väder halvvägs, sedan mulnade det på och blev svalare, och hela tiden blåsten som gjorde avslappnad körning sällsynt. Hemma på Statoil igen hade vi lagt ganska jämnt 30 mil under hjulen och fått lite uträttat, bra dag!

Utanför Lelles MC.

Mer trafik i Uppsala än i Fagersta...

Tisdag 29 April: Kryss i taket!!! Packningarna till Varaderon har kommit!!! Jag och Hedlund åkte ( bil..., det är vinter igen! ) till Fottas MC i Ludvika ( eftersom Funbike i Västerås fortfarande efter nästan två månader inte fått något gjort! ) och hämtade dem tillsammans med olja och lite annat nödvändigt joxx. Kommande söndag är vikt åt hängivet skruvande! Kanske, kanske, snart.....

Torsdag 1 Maj: Frasse sålde sin Japanska Italienimporterade hoj från Tyskland, och är hojlös igen. Planer för ny Tysklandsresa finns redan, om allt funkar lättar vi söderut igen i slutet av månaden. Två nya "rookies" har anmält sitt intresse för att haka på, jag ska bara sälja TDM:en så är vi startklara.

Söndag 4 Maj: Dags äntligen att återuppta arbetet med Varaderon! Frasse, Robban, och Harald kavlade upp ärmarna och gav sig hän. Med viss hjälp av tjocka verkstadshandboken monterades motorn ihop igen, och med en del svärande och bändande hamnade den i ramen där den hör hemma. Tyvärr blev det lite spill i form av en sönderklämd tändhatt, så nu måste man ha reservdelar från Honda igen... Fortsättning i morgon, med lite tur kan vi starta den då! Måndag 5 Maj: En fullfartsresa till Västerås och MB Racing för att hämta en tändhatt så var gårdagens malör ordnad. Eftermiddag och natt ägnades åt att bygga ihop resten av hojen. Sent gjordes första provstarten- klockrent, ännu senare lämnade vi garaget med en hel Varadero!!

På väg att bli hoj igen

Tisdag 6 Maj: När jag kom ut i garaget på morgonen skvallrade vattenpölen under Varaderon om att allt inte var så klart ändå... Något, någonstans läcker! Överingenjör Harald och assistent Frasse dök upp på eftermiddagen och vi rev ner den igen, det börjar gå ganska fort vid det här laget! Problemet var inte så stort den här gången, en mindre läcka åtgärdades på ett par timmar. Första provturen på kvällen gjorde hela mödan väl värd, det är så här det ska vara att åka hoj!!! Den går bara så underbart med styrka, vrid, och karaktär som ingen annan hoj jag kört! Åkte en sväng på drygt 10 mil och stannade ett par gånger för att kolla vatten och olja, inga fel! Tillbaka i garaget börjar jag nästan kunna hoppas att det här faktiskt ska fungera! Om så inte skulle vara fallet nu så återstår bara motorbyte, men jag tror, hoppas... Hela återuppbyggnaden finns dokumenterad HÄR!

Back in business!!

Torsdag 8 Maj: Assar från Stockholm har hört av sig flera gånger och varit intresserad av TDM:en, idag stämde vi träff i Västerås och en timme senare var hojen på väg österut med en ny ägare. Sammanfattar min korta tid som TDM-ägare med ett konstaterande att det är en mycket trevlig hoj, men den känns för liten för mig - dels på grund av min längd, dels eftersom jag åkt så mycket Varadero och GTS. Det är svårt att gå ner i storlek, och då tänker jag inte på cylindervolymen utan den rent fysiska omfattningen av hojen, jag vill ha en biffig hoj helt enkelt! Samma kväll tar jag en tur på Varaderon och möter Bosse med sin nyimporterade 01:a. Han har gjort drygt 100 mil redan och är helnöjd, kan inte tänka sig bättre hoj - och jag håller med!!

Assar kom, såg, och handlade. Han ser ju nöjd ut med det!

2 gånger svart Varadero!

Fredag 9 Maj: Min jobbarkompis Josefin och jag hade gemensamt tjänsteärende och eftersom jag åker hoj så hade hon att välja på bönpallen eller åka firmans buss för sig själv själv. Raska flickan valde givetvis hoj! MItt extraställ passade inte så värst bra, byxorna var lite vida i halsen... men det gick bra ändå! Friska vindar ( alltså verkligen friska, det var så hojen bytte fil när det tog i! ) och pånyttbörjade vägarbeten efter riksvägen gjorde att vägvalet föll på "bakvägen" via Ramnäs, Seglingsberg, Ängelsberg och Fagersta. Lika dålig som biten Virsbo till Ängelsberg är, lika suveränt bra är nyrenoverade vägen mellan Ängelsberg och Fagersta - åter en av länets absolut bästa hojvägar! Josse hade bara glada miner att visa när vi kom fram!

Liten men tuff. ( Josse alltså... )

Framme vid Touringbutiken

Lördag 10 Maj: Räven konverterar från räjsputte till lite mer åt det praktiska/förnuftiga landsvägs/touring-hållet. För den sakens skull ägnades dagen åt ett besök på Touring-butiken utanför Gagnef. De dryga tio milen dit avverkades i mestadels solsken, under lunchpausen vid McDonalds ( alltid när man har Räven med sig, karln äter inget annat. Alls... ) kom några regndroppar men det gav sig ganska snart. Gav sig gjorde däremot inte Räven, nära tre timmar tillbringade vi med en tjänstvillig säljare innan Räven provat sig igenom sortimentet väl nog för att känna sig nöjd. Själv inhandlade jag ett Gore-Tex ställ storlek mindre på rea, bra att ha för tillfälliga passagerare av storlek mindre. När vi lämnade kassan uttryckte hon som hjälpt oss vissa tvivel om hur i h-e vi skulle få med oss allt...? Tre Gore-Tex jackor och lika många byxor, två par stövlar, ett par skor, ett underställ, ett ryggskydd, en dunk olja, och diverse blandade handskar, halskragar, lås, och en hoper andra plockprylar. Inga problem! Man åker ju lastbil. För lite omväxlings skull tog vi vägen hem över Smedjebacken, bitvis i ett totalt oförsvarbart tempo, men det är ju så skönt att åka på lite ibland... Att pressa 200+ är helt acceptabelt med GTS:en som förblir oförändrat stabil i riktigt höga farter och med full packning, en erfarenhet att lägga till dagens saldo. Väl hemma på gården hittade vi Hood i mitt garage, byte av drivpaket pågick. Jag har aldrig sett ett framdrev i större behov av byte än det han opererade ut ur RF900:an!

Hhmmmm....

Få se nu....

YES!!

Onsdag 14 Maj: I Söndags gjorde vi det sista finputset på Varaderon, bytte kylarvätska, satte tillbaka termostaten, och körde "skarpt". Den enda irritationen som varit bestod i att hojen baksköt något alldeles brutalt vid avsläpp på gasen, motorbromsande gav halvmeterlånga eldsflammor ur båda piporna och ljudsensationer som associerade till gamla lumparminnen. Frasse fördjupade sig i verkstadshandboken, la pannan i djupa veck, dök ner i ramens innandöme och kom ut med ett triumfatoriskt leende på läpparna. En ynkliten vakumslang som inte satt där den borde förpassades till rätt läge och så var det problemet löst! Sedan dess har hojen gått klockrent, tur och retur jobbet i tre dagar utan problem. Självluftningen av kylarsystemet spelade mig ett spratt när den synbarligen slumpvis kräktes ur sig grönt kylarvatten ( man är lite allergisk mot sådant numera...! ), men det var falsklarm.

Torsdag 15 Maj: Tjänsteresa till Stockholm tillsammans med Hood på sin RF900. Lite av en idealisk arbetsdag, åka hoj och få 16:- milen för det! Efter lite velande nu när Varderon är i drift igen valde jag ändå GTS:en. Fyrtio mils rakt-fram-åkning, det är ju faktiskt det som den är riktigt bra på. Första rasten i Hummelsta välkomnades av Hood som innan idag inte åkt mer än fem mil i sträck i år! Vidare i lagom högt tempo, det är lite känsla att ligga två stycken och paråka med lite tempo. Väl i Stockholm mår man bäst av att lägga sig till med en lätt brutal körstil, att köra med lite attack är bästa försvar och det funkar hela tiden bäst att ta initiativ. Om man tvekar blir det gärna trångt och vingligt. Titta hur en inföding åker hoj och dra av 30% så är du nära idealet! Backspeglar är väldigt mycket mer nödvändiga och användbara i Stockholms-trafik, lite ironiskt med tanke på de totalt värdelösa sminkspeglarna som sitter på Yamahan. Ett par timmars jobb, och så tillbax samma väg, sicksackande mellan regnmolnen har vi tur hela vägen hem och får bara sju droppar på oss. En riktigt bra åkdag!

 

Första gången i år med Varaderon till jobbet.

Hood på RF:en, framme i Solna.

 

Måndag 19 Maj: En reporter från lokalbladet på temat "Mitt i Livet" ville skriva något om känslan med att åka hoj, och i egenskap av SMC:s ordförande och klubbens mesta kändis blev Hedlund tillfrågad, men han tyckte han var för exploaterad i medierna så han bussade reporterkvinnan på mig istället. För att få lite mer att ta på tvångsengagerade jag Räven att åka med ut till klubbhuset i Ängelsberg mitt på dagen. Vägen dit gick väldigt sedesamt lugnt med en Volvo 740 i släptåg, efter någon timmes talande och fotograferande gick det aningen snabbare på returen! Artikeln fick rubriken "Tobbe är en smått fanatisk hojåkare"...! och finns att läsa HÄR. Nyrenoverade Ängelsbergsvägen är riktigt, riktigt bra numera - snacka om kontrast mot de två milen potthål som fanns där tidigare!! Tillbax på Statoil i Fagersta förundras Räven en aning över Varaderons märkbara åkbarhet och kan inte hålla sig från att torrbryta lite... Nu är hans Fireblade billig!! :o)

Räven är sååå sugen på en riktig hoj!

Onsdag 21 Maj: Nästa Tysklands-resa är uppskjuten två veckor, nytt datum för avresa är Söndag 1 Juni, detta på grund av för mycket att göra på jobbet, problem det där när jobbet inkräktar på fritiden... Så här långt är vi fyra människor som åker ( plats för en till, ska du med?? ), själv ska jag ta hem en hoj åt Fagersta Trafikskola. Hojen är redan utsedd och avtal om köp är klart med säljaren. Det innebär att vi ska åt Berlin-hållet igen, men målsättningen är att ha stamstället i Quickborn som bas ändå. På Söndag är det planeringsmöte hemma i mitt garage.

Jobbresa tillsammans med kollegan Josefin idag, hon fick välja och det blev hoj igen! Nu i bättre passande hojställ och mindre blåsväder. GTS:en tjänar poäng som skjuts-hoj!

Lördag 24 Maj: Dags igen för Västmanland Runt, en klassiker i länet som vanligt arrangerad av Bågen MC. Trots dystra väderutsikter och många gråa, tunga moln samlades 444 stycken hojar på torget i Västerås för att i en lång ringlande poliseskorterad kortege rulla ut genom staden och sedan vidare i en 20 mil lång rundtur som avslutades med hojträff i Sätra Brunn. Och vädret höll sig hela dagen, till och med en hel del sol fick vi! Kortege har sin charm, lite mäktig känsla i det hela och kul med allt folk som kantar vägarna bara för att titta på hojar ( och vinka! ). Man kan anta att en och annan bilist svor eder i korsningarna, men det kändes inte så tungt när man satt på hojen! :o)

400 hojar på torget i Västerås!

Låång ringlande orm med hojar!

Och inte så lätt att ta sig fram med bil!

Dagens åkning med Varaderon gjorde också att jag slutligen definitivt törs friskförklara den, och därmed kan jag släppa GTS:en. Så på eftermiddagen kom Anders och Titti söderifrån, och efter lite funderingar och provkörning har GTS:en bytt ägare. Anders visste vad han letade efter och hittade det, han hade pluggat GTS och hade koll på det mesta. Känns bra att låta hojen gå vidare till honom, men jag kommer faktiskt att sakna den! En av de få hojar jag haft som jag sålt med en hel del tveksamhet, jag gillar den verkligen. Det är inte alls omöjligt att det hamnar en GTS i garaget igen, en röd 99:a med ABS vore inte så fel...

Nybliven GTS-ägare.

Söndag 25 Maj: Planeringsmöte inför nästa veckas Tysklands-resa. Frasse och Manne från hembyn, Hasse från Västerås, Jens från Karlstad och Bjarne från Avesta dök upp och vi ägnade ett par timmar åt hård planläggninng - väl medvetna om att det mesta kommer att revideras ett otal gånger... Redan har huvuddragen ändrats mot för ett par dagar sedan; hojen i Berlin som skulle till körskolan är såld trots att vi gjort upp om köp, och både Frasse och jag har hittat varsin hoj rakt söderut, så nu är det ny rutt som gäller! Vi tycks hamna syd eller sydväst, cirka 30-50 mil söder om Hamburg är utbudet absolut störst och fortfarande inom räckhåll. Även Jens tilltänkta hoj finns "åt det hållet" ( ungefär... ) medan Mannes Audi finns söder om Berlin och Bjarnes hoj långt norrut, och Hasse inte riktigt bestämt sig. Det hinns med en del funderande till innan vi kommer iväg!

Möte i köket, kaffe & bulle med dator.

Onsdag 28 Maj: Hemmaklubben Brakeless MC anordnar för sjätte året i följd Lilla Hytträffen på en vardagkväll. Den nästintill osannolika turen med vädret håller i sig och solen gassar från blå himmel hela eftermiddagen och kvällen. Också som vanligt går det åt mängder av korv-med-bröd, kaffe, bullar och dricka - men för första gången i träffens historia räckte korven! Jag räknade ganska så noggrannt till 217 hojar, och då är det i underkant eftersom det stundtals var ganska hopplöst att hålla rätt på alla som strömmade in från alla håll. Trots det är det ganska långt från rekord, vi har spräckt 300-gränsen tidigare! Ändå är det en imponerande uppslutning och en stark demonstration av MC-hobbyns värde. Den nästan förkrossande majoriteten av customhojar är ganska så tydlig, 7 av 10 åker gynekologstol till Hytträffen...

Fredag 30 Maj: Årligen återkommande spektaklet Våryran drabbar byn med nasare, tivoli, och diverse upptåg. En del i detta är kortege och hojutställning i Vilhelminaparken arrangerat av byns två hojklubbar Brakeless och Tungsten. Lite fladdrigt väder ( och det faktum att fel mötesplats angivits på klubbens egen hemsida... ) kanske gjorde att vi blev aningen färre än förra året, men sextiotalet hojar slöt i alla fall upp och ringlade genom stan för att sedan samlas i parken till massornas jubel och beundran. Mycket hojsnack blir det, även med folk som inte åker hoj själva. Hemma på gården ägnade sig Frasse och jag åt service och lastning av bussen inför Tysklands-resan i morgon.

Lördag 31 Maj: Ikväll åker vi igen då. Efter många turer fram och tillbaka ( som vanligt ) börjar det mesta falla på plats. Bjarne har hoppat av och Tysklandsveteranen Peter kommit till. Vi ska hela vägen från allra nordligaste Tyskland vidare 80 mil sydväst till Dortmund-området, sedan österut och söderut ytterligare cirka 100 mil och därifrån vända norrut igen. Vi ska ha med oss sex hojar ( tre Varadero, en V-Strom, en XJ600, och en GTS1000 ), två bilar ( en Audi S4 och en Golf Diesel ), och en moped om allt går som det ska. Inte riktigt som vi planerade från början...! :o) Den trogna Folkabussen är lastad och släpvagnen ligger bakom, Frasse i högerstolen och jag bakom ratten. På mittensoffan hittar vi Hasse och Manne, och längst bak Jens och Peter. Nytt koncept denna gång; vi åker Lördag kväll för att vara framme Söndag morgon vid första hojen, det blir ett långt första dygn! Alles klar, so fahren wir!!

På svensk mark igen med en bil och ett flak motorcyklar.

Onsdag 4 Juni: Tillbax på hemmaplan igen efter 326 mil i en Folkabuss. Under de milen hann vi avverka en stor del av norra Tyskland och handlade sex hojar och en bil. Högsommar och VARMT hela vägen, en glasad VW-buss utan luftkonditionering är väl inget idealiskt fordon under de förutsättningarna, men det gick. Även fast elfläkten dog och tvingade oss köra med värme och kupéfläkt på max för att kyla motorn... Oförudsedda händelser gjorde att vi tvingades dela på oss, Hasse åkte vidare på sin nyhandlade Varadero för att köpa ytterligare en hoj, Manne och Peter tog tåget till Berlin för att hämta en Audi S4 sedan det ursprungliga objektet havererat, och någon Golf-diesel eller moped hann vi inte med alls. Som vanligt en hel del improvisationer och snabba beslut, men också som vanligt med ett mycket bra resultat och en härlig resa i gott sällskap! Mer om resan finns HÄR.

Torsdag 5 Juni: I går kväll såg Peter från Sala för första gången en Yamaha GTS ( fortfarande på flaket på släpkärran ), och idag hämtade han hem en nyimporterad grön 94:a. Jag besiktade den utan problem i Västerås ( det blev buss och släpkärra dit, välbekant känsla... ), och fick papper med registreringsnummer och tekniska data direkt. Ibland imponerar faktiskt den svenska byråkratin med att vara otroligt obyråkratisk! Det tyska systemet för att registrera på och av fordon är helt utom sans och förnuft, minst en halv dag och MYCKET tålamod krävs för att få de stämplar och papper som behövs. Däremot finns det en ologisk kullerbytta i det svenska systemet; man måste för att få köra en oregistrerad import till besiktningen ha en försäkring, men inte alla bolag försäkrar en hoj utan registreringsnummer - som man inte kan få innan man besiktat den... ( Länsförsäkringar gör det, kostar 200:- om man inte sedan tecknar försäkringen där, om man gör det är det gratis! )

En styck Yamaha GTS på väg till sitt nya hem.

På Hemlig Pingsttur i härligt väder!

Söndag 8 Juni: Snart lika traditionstyngd som Hytträffarna är Lasses Hemliga Pingsttur. Årligen återkommande, nu för tredje året och denna gång lockandes femtiosju hojar och ännu fler människor. Jag började dagen med att möta kompis Jim från Örebro vid infarten till Fagersta, tillsammans med ytterligare fyra Närkingar kom han åkande för att göra oss sällskap. Med start från Klubbhuset i Ängelsberg, genom norra Västmanland och södra Uppland avverkade vi trettiosju mil innan återkomsten till hemmet efter åtta timmar i härligt väder och gott sällskap. Med så många hojar blir det ett ganska stort släp i hoj-ormens rörelser, därför blir körningen oundvikligen lite seg ibland. Nu ordnade vi med en liten felåkning, så tio-talet av oss fick lite snabbare friåkning för att komma ifatt. Allt igenom en härlig dag!! Klickar man på bilden får man fler bilder.

Måndag 9 Juni: Frasse och jag har ordnat med en lokal centralt i Fagersta för förvaring och lite lätt mekande med hojarna, förutom plats för hojarna och mekutrymme finns ett mindre "samkvämsutrymme". Vi har plats för ytterligare två eller tre permanenta hojplatser, och över vintern ( oktober till mars ) tar vi in fem-sex hojar till för ren vinterförvaring. Permanent plats innebär året runt, du har egen nyckel, kostar 370:-/månad kvartalsvis förskott. Vinterförvaring ( oktober till och med mars ) kostar 900:- ( = 150:- per månad ) och är då bara ren uppställning. Värme och el ingår, lokalen är mycket säker vad gäller inbrottsskydd med ståldörrar, galler för fönster, och larm. Lokalen är i sig försäkrad men garageförsäkring krävs på din egen hoj. Intresserad? Skicka ett mail till tobbe@allroadmc.com eller slå en signal på 070-6200351.

Frasse och Dinken softar i garaget.

Nyimporterad Varadero synas utan anmärkning.

Tisdag 10 Juni: Registreringsbesiktning av XJ:n och Frasses Varadero i Sala, märkligt nog tycks det vara enklast att få tider i Sala eller Nyköping - och då föredrar man ju Sala! Vi tog båda på kärra ( eftersom ingen av oss hungrade efter att åka 600:a... ), och efter ett par timmars besiktning och trilskande med Bilprovningens datasystem så var allt fixt och färdigt. Hem via Västerås och MB Racing för att handla några småprylar, oxå ner till nya garaget och rulla in hojarna i väntan på skyltar och registreringsbevis. Klockan tio i sex på kvällen kommer jag på att jag har 15-årig bröllopsdag idag, en snabb visit på Blomsteraffären så räddades den situationen!! För inte har jag b-a-r-a motorcyklar i huvvet inte... :o)

Lördag 14 Juni: Dagens utflyktsmål var Bike Weekend i Västerås, dragracing med alla de tunga klasserna inklusive nitro-hojarna och lite marknadsspektakel på det. Bosse och Frasse mötte upp vid garaget, och på plats i Västerås efter sju mils föga inspirerande men väl så effektiv raksträcka dök Dinken upp på sin gröna hinkplasthoj. Ett antal soliga timmar senare hakar Dinken på när vi vänder hemåt, nu över Skultuna, Ramnäs, och fikapaus i Ängelsberg. Väl hemma i garaget blev det en stunds mediterande över livet medan regnet ändå gjorde det mindre lockande att gränsla sadeln. Så småningom lämnade Frasse och jag våra Varaderosar inlåsta och Dinken vände hemåt mot Eskilstuna. Det är sommar nu!! Frasse har fler bilder HÄR.	Samling för avfärd.
Gott om folk och hojar.	Fast fler av DEN sortens hoj fanns det ju inte!
Täta race med få avbrott.	Frasse & Dinken minglar.

Sommar, sol, slingrig landsväg genom grönt landskap.

Lördag 21 Juni: Efter en blöt Midsommar ( rent meterologiskt alltså! Mest i alla fall... ) utan hojåkning kändes det härligt att få dra på sig stället och grensla hojen igen! Frasse dök upp efter lunch och via Köpingsvägen till Färna siktade vi mot en fika på Markan i Strömsholm. Markan var nu stängd, men det ordnade sig med kaffet på Slottscaféet istället. Vidare genom Slottsskogen, via en vänstersväng i Dingtuna till härliga Skerike-vägen, korsar riksvägen och fortsätter mot Hägervallen och Skultuna på den nästan obeskrivligt charmiga, krokiga, smala vägen fram till den större Ramnäsvägen. Genom Ramnäs över Gamleby och höger mot Ängelsberg genom Västervåla. I Ängelsberg stannar vi en stund vid klubbens kåk för att sträcka ben och lapa sol. Lagom stund senare tar vi hemtama vägen tillbax till garaget för en stunds meditation över sommarens underbara varande. Dryga 20-talet mil på en eftermiddag, varenda sekund njutbar som ingen annan! Härlig eftermiddag!

"-Kolla Rosa, två stycken svarta Varadero!"

Brakeless klubbkåk i Ängelsberg.

Två alerta touring-deltagare.

Lördag 28 Juni: Göran på Fagersta Trafikskola kallade samman Hällmoppers för en kul-tur med Sörmländska slott som mål och trivsam hojåkning som mening. Det lätt tveksamma vädret ( ÖSREGN! när jag vaknade... ) gjorde att förmodade trettio-talet människor krympte till sjutton entusiaster - som dock fick en härlig dag med bara ett par droppar regn ( HA!! ). Jag fick sällskap på hojen av Maggan som sålt sin egen hoj men ändå var åksugen. Från Fagersta lotsade Göran oss via Köping, Eskilstuna, Taxinge, till Katrineholm och så småningom tillbaka hemåt. Under vägen besökte vi Taxinge-Näsby Slott utanför Mariefred för fika ( inte vilken fika som helst!! ) och Duveholms Slott i närheten av Katrineholm för mat och kaffe. Härlig åkning på fina vägar, mätarställningen växte på sig med drygt 47 mil under en mycket bra dag! Klicka på bilden för några fler intryck från dagen!

Rapp traktor!

Lördag 5 Juli: SM-deltävling i Tractorpulling lockade mig och Frasse till utflykt åt Uppsala-hållet. En mycket märklig men klart manlig sport som går ut på att släpa 3,5 ton med plogen nedfälld så långt som möjligt. Allt från fyra stycken hysteriskt trimmade Cheva V8-or via friskt påställda Scania-dieslar till 37-liters Rolls-Royce flygmotor från 1941 förekommer som drivkällor, och så värst mycket gemensamt med en vanlig Volvo BM har de väl inte - men kul är det! Vägen hem tog vi via Västerås för att slå ett öga på Power Meet, 10.000 raggarbilar och 100.000 människor fritt utsläppta! Rörigt, varmt, och ganska skönt att komma därifrån faktiskt... Härligt sommarväder hela dagen, lagom tills jag rullat in hojen i garaget för att sanera 63 miljoner döda flugor började regnet falla utanför. Nära 40 mil fick vi och en riktigt fin sommardag med sol och gula rapsfält uppblandat med metanoldoft och racerdamm. Kalas!!

Paus på nostalgi-fiket utanför Enköping.

Power Meet måste upplevas för att begripas!

Onsdag 9 Juli: Halvledig dag med helfint väder gjorde det omöjligt att inte ägna sig åt något annat än att göra nytta. Alltså tog Frasse och jag hojarna på en tur mot Ludvika till. Gamla vägen över Vad, Larsbo, och Torrbo upp till Smedjebacken, och därifrån via Morgårdshammar och Gubbo tog vi grusvägen förbi Schisshyttan fram till landsvägen mellan Säter och Ludvika. I Ludvika blev det ett besök hos Fottas MC och kaffe hemma hos Peter, därifrån tillbaka mot Säter för att titta på en bil till salu, och sedan retur stora vägen med stopp på Rastahyttan för en fika. Väl hemma blev det storputs, Frasse hade en spekulant på sin hoj, och då måste det ju blänka! Spekulanten med familj dök upp vid garaget på kvällskvisten, han tittade, kände, och åkte lite. Återstår att se vad det blir av det, risken är väl påtaglig att Frasse blir hojlös en stund igen då...

Grekisk buffé i Ludvika. "-Ska jag äta allt det här....?"

Lördag 12 Juli: Jodå, Frasse sålde sin hoj. Samtidigt gör läget på jobbet att nästa Tysklandsresa som var planerad till vecka 33 måste tidigareläggas, alltså åker vi på Onsdag. Rask omplanering!! Söndag 13 Juli: Ärende till Horndal kunde med fördel uträttas per hoj, så givetvis blev det så. Dryga 25 plusgrader gjorde det angeläget att hålla hojen rullande, stillastående med svarta kläder är ingen höjdare... Tack vare säkerhetsvästen från Dainese kan jag åka med en långärmad T-shirt utanpå västen och det hela blir riktigt behagligt med säkerheten i behåll. Gott om hojar på vägarna, man blir nästan lite matt i vänsterarmen av allt hälsande! :o) Tisdag 15 Juli: Allt är packat, bussen är lastad, och det mesta är planerat och klart. Klockan 4 i morrn bitti kommer Frasse, Björn, och Johnny, och så drar vi till Tyskland igen då. Planerar att vara hemma på Lördag igen med tre stycken Varadero och en Triumph Trophy på flaket - och det händer ju faktiskt att det går som man tänkt! :o).

Den som inte varit på Preem i Horndal vet inte vad han missar!

Frasse demonstrerar sitt IMPORT-vrål för Björn & Johnny.

Lördag 19 Juli: Hemma igen efter tre intensiva dygn på vägarna, 278 mil blev det i den gamla goa glasade, o-luftkonditionerade Folkabussen! Tur med väder ändå, lagom disigt när vi åkte och så snart vi klev ur gassade solen med full kraft. Som vanligt blev det en hel del improvisationer och ständigt ändrade planer, trots det gick det mesta som det skulle. Ända avbräcket blev att mitt första alternativ inte alls motsvarade förväntningarna eller priset, det ledde till att Johnny fick "ärva" mitt andra alternativ eftersom han ingen hoj har alls - jag klarar mig ju faktiskt med den jag har... Frasses bokade 01:a Varadero var precis så fin som den borde vara, och Björns Triumph gjorde hans resa värd. Det hela slutade alltså med att jag själv kom hem utan hoj, jag fick nöja mig med lite bra-å-ha saker på tillbehörssidan och ett par pilsner förstås! Mer om resan finns HÄR!

Söndag 20 Juli: Frasse drog till Nynäshamn tidigt på morgonen för att inhandla ett MIG carbon avgas till nya hojen, exakt samma som jag har på min. Det blir två svarta välsjungande Varadero i stan! Björn kommer upp efter lunch och hämtar sin nya Triumph. Vi har en stunds fundering och sammanfattning i garaget innan han vänder upp mot Malung igen. På eftermiddagen är det febril aktivitet i garaget; Frasse mekar avgas, Johnny knåpar med topboxen, och jag förbereder GPS-montage ( saknar det sedan jag hade GPS på min BMW Dakar ).

Söndag 27 Juli: Efter en veckas jobb i bästa sommarväder och bara spridda hojåkningar på byn tryckte åksuget på rejält, så när Frasse ringde och ville lägga några mil med sitt tyskreggade nyförvärv drog jag med glädje på mig hojstället trots utetemperaturen på 24 plusgrader. Tanken var att åka sydväst mot Molkom och vidare i en båge runt Fredriksberg och hemåt, men blåsvarta moln i sydväst gjorde att vi från Kopparberg svängde norrut och tog vägen Grängesberg - Sunnansjö - Gräsberg och hemåt via Morgårdshammar och Söderbärke. Härligt åkväder så länge man höll hjulen i rull, stillastående gjorde den kvalmiga värmen snabbt tillvaron olidlig. Mest mindre landsväg blev det, bitvis riktigt krokig och underhållande. Från Gräsberg till Morgårdshammar är det grusväg och vidunderlig utsikt över skogar och sjöar, stackars den som inte vill njuta av lite grusväg mellan varven! Hemma igen säger GPS:en att vi åkt 22 mil med en snittfart på 64 km/h.

Full aktivitet i garaget!

Över Gräsbergs djupa skogar.

Onsdag 30 Juli: Stora besiktningsdagen! Frasse fick en återbudstid i Eskilstuna till sin regbesiktning, och jag kontrollbesiktade min Varadero i Fagersta. Min hoj gick rakt igenom besiktningen med MIG-systemet på plats, 97 uppmätta decibel torde förvåna många som hört den! :o) Efter lunch lämnade vi Fagersta med destination Eskilstuna, raka spåret över Kolbäck och Kvicksund. Enda stoppet blev en tvärnit när jag fick in en humla i hjälmen, innan den slutade andas hann den utdela två rejäla stick på käken, svider fortfarande bra så här ett antal timmar senare - men jag antar att humlan har mer att sörja... Ute i lite väl god tid lämnade vi pappren på Frasses hoj till besiktningsmannen och åkte ut på stan för en fika. I sällskap med 280 gråsparvar åt vi en tårtbit och drack kaffe på ett fik vid ån innan vi återvände för besiktningen som gick snabbt och smärtfritt. Retur samma väg med en liten avstickare över Lisjö, en härlig krokig asfaltväg på nästan två mil, tyvärr bitvis saboterad av väl omfattande tjälskador och rejält med rullgrus här och där. Likväl njutbar och en trevlig omväxling till den lite för välbekanta Hallsta-vägen.

Torsdag 31 Juli: Räven sålde äntligen sin förjordade sporthoj, nu väntar han på nästa Tysklands-resa för att skaffa sig något mer allmänt användbart - typ en Varadero! Vrångmekande med Frasses hoj resulterade i att min fått en tvilling... Nu är vi två svarta Varadero med MIG carbon rykrör, två sjunger bättre än en! Frasse hade nog tänkt sig få lite hjälp, men Johnny och Räven var upptagna med gemensamma funderingar och jag tillbringade en bra stund i telefonen med en mycket kär vän ( tänka sig, så kär att till och med hojarna fick vänta :o) Framåt eftermiddagen satt i alla fall grejorna ihop och det blev en provrepa för Frasse och hans nya älskling, ljudet känns igen, och flinet i Frasses fejs talar sitt tydliga språk!!

Fikapaus.

Tuffare avgas på plats!

Fredag 1 Augusti: Uffe från Stockholm stannar till på vägen från Gelleråsen till Norge, från roadracingbanan till seriös offroadåkning ( "Til Topps" med Elving Solli som guide ). På samma hoj alltså! Uffes -95:a BMW R1100 GS har bytt skepnad en hel del sedan vi senast sågs, tvillinglysena och toppkåpan känns igen ifrån min GS, dessutom hittar man diverse förstärkningar, ombyggd "näbb", egendesignad speciallack, Sebring avgas, Öhlins studsare, och en helt ny "cockpit". Med dryga 9500 mil på mätaren i högsta grad still going strong!! Smakfullt och genomtänkt gjort med bara de rätta bitarna - men när jag startar Varaderon får Uffe något simmigt i ögonen och stammar V-V-VVILL HA med blicken fixerade vid MIG-burkarnas välljudande trattar. Vi sitter sedan och pratar hoj i köket så länge att hans övernattningsställe norrut ringer och undrar om han lever, och vi skiljs miitinatten, jag med sikte på sängen, Uffe med norska fjäll och grusvägar som mål. L-i-t-e avundsjuk är jag allt...

1.28 runt Gelleråsen, slå det om du kan!!

GPS, komradio, IMO rallydator, vad man behöver!

Söndag 3 Augusti: Dagen var vikt till hojåkning i sin helhet, ändå kom vi sent iväg på grund av diverse småpyssel. Så småningom mötte jag i alla fall upp med Frasse och vi gav oss på en tur i Dalarna; hemifrån stora vägen till Smedjebacken, på tvärsen över till Borlänge, vidare via Gagnef, Insjön, Leksand, och Rättvik. Därifrån väg 301 mot Edsbyn, i Nedre Gärdsjö tog vi helt suveräna krokiga fortåkarvägen mot Bjursås, drygt två mil krokig, brant och kuperad väg, men hela tiden med långa jämna kurvor och sikt rakt igenom, här kan man åka precis så fort som man kan och törs! Och det gjorde vi... :o) Från Bjursås vidare till Grycksbo för en något sen lunch ( knaperstekt pytt-i-panna med extra flott, mumma!! ), och därefter till Falun där det blev en avstickare upp till hoppbacken, och sedan retur Borlänge igen, men nu ut mot Säter och fram till Vikmanshyttan där det blev kaffepaus. Förmodligen i någon sorts privat tillställning, 100 människor på en gräsmatta, när vi dundrat in och slagit av tändningen upptäckte vi spelmanslaget vi överröstat... Vi stolpade i alla fall fram till ett bord och frågade efter kaffe, och kaffe fick vi - med en hel bricka fikabröd till! Framstupa sidoläge en stund på gräsmattan kändes inte fel alls efter det. Nyfikade och utvilade gav vi oss på extremt underbara tok-krokiga grusvägen från Vikmanshyttan till Larsbovägen där det blir fullfarts-grus fram till Fragg och sedan asfalt och civilisation i Norberg igen, drygt fyra mil grus är numera ganska mycket...! Väl i Norberg hade tanklampan lyst under 4 mils tokgasande på grus, hostande på ångarna rullade vi in på OK och fyllde fullt. En sista härlig "special-sträcka" blev Gamla Norbergsvägen till Meling i Fagersta, i år i riktigt bra skick med inte alltför mycket kratrar i vägen. Dagens 35 mil avslutades på min garageuppfart i sällskap av avfettning och högtryckstvätt - det behövdes! Härlig dag med riktig kvalitetsåkning på allt från krokigaste grusväg, via böljande landsväg till en del transportsträcka på riksväg.

Paus vid Siljans strand.

Svensk sommarlandsväg av bästa sort!

Två fynd efter vägen; en Sigman bostadsvagn från 1958. Förfader till Polar-husvagnen. Med uppfällbart tak!

Och en Bolinder-Munktell BM230 Victor 1957 i nyskick. Förfader till Volvo BM:s traktorer. Kult!!

Vatten i skogen.

Vatten på hojen.

Tisdag 5 Augusti: Det MIG carbonsystem som Frasse och jag har på våra hojar har gjort sådant intryck på våra Varadero-ägande kamrater att ett större samlat inköp blev aktuellt. Jag beställde tre stycken system från Österrike för en vecka sedan, och idag kom de hem. Samma kväll är alla sålda, och två av dem monterade på sina respektive ägares hojar. Goda vanor sprider sig! :o)

Onsdag 6 Augusti: Kallare nätter, kortare dagar, råbockarnas skällande i åkerkanterna - allt talar sitt tydliga språk, sommaren är på upphällningen. Det innebär att jag blir mer och mer "åksnål" och tar precis varje tillfälle att komma ut på hojen. Idag betydde det en mera förlängd lunch, så att säga. Frasse och jag tog diverse krokvägar, varav en hel del grus, till tunnbrödrulle på grillen i Krylbo och kaffe på Herrgårdscaféet i Brunnbäck. Därifrån via ett besök på Lundgrens Motor i Avesta rullade vi hem igen tio mil rikare. L-i-t-e- mer än en timme tog del väl.... Grusåkningen tär på Frasses puts-mani, det blev fram med högtryckstvätten igen.

Johnny besiktade sin hoj häromdagen och idag kom skyltarna, så nu är den sista av hojarna vi hämtade för ett par veckor sedan svensk.

Rara utblås. MIG-system har ett starkt fäste i Fagersta!!	De bästa skogsvägarna finns bakom bommarna...
På rygg i gräset efter en god fika.	Inte undra på att man ser nöjd ut!

Tisdag 12 Augusti: Efter en helg helt fri från möjligheter till hojåkning ( hade annat för mig som gjorde att hojen fick stå i garaget ) känns det riktigt bra att jobba utsocknes, motorcykel är ett överlägset pendlarfordon som gör en timme på vägen njutbar istället för outhärdlig. Eftersom den hojlösa helgen då var gassande solig och fin så regnar det givetvis när det blir vardag, men vaffan...- hellre regn på hoj än solsken i bil!! :o)

Lördag 16 Augusti: Mälaren Runt, en klassiker som är lite av en avslutning på säsongen, träffmässigt så att säga. Själva åkningen är en sak, stoppet i Kvicksund är en företeelse som står sig väl i jämförelse med vilken hojträff som helst. Vi ( Frasse, Johnny, Bosse och jag ) bestämde oss för latmask-varianten i år ( igen... ) och struntade i själva åkningen runt Mälaren. I stället slog vi följe med ett gäng från Tungsten MC, med en sporthoj i täten blev det ganska rask åkning Köpingsvägen till Kolsva ( vi fyra längst fram hängde av resten en aning... :o) , vidare härligt smala och krokiga Odensvi-vägen till Munktorp och via Herrskogen till Strömsholm där vi lunchade. Väl i Kvicksund mötte Dinken upp och vi tillbringade ett par timmar med att lulla runt och titta, surra med folk, och bara ha det bra. Returen hem gick över Skultuna och Ramnäs med fikastop i Ängelsberg och slutligen tokåka Ängelsbergsvägen hem. Härlig dag!! Fler bilder hittas HÄR.

Man blir hungrig av friluftsliv! Frasse och Bosse lastar in.

118:- på Elsas i Norberg. Värt varje öre!

Söndag 17 Augusti: En snabbsväng till Norberg fram och tillbaka hade Frasse och jag enats om att vi skulle hinna med, trots tusen andra saker som pockar på uppmärksamhet. Från Statoil tänkte jag ta bara en liten genväg för att få några kilometer grus under hjulen, Djupadalsvägen över Björnbackarna fram till Andra Sidan gav mersmak, trots lite lerigt och opålitligt underlag som gav lite för mycket spänning då och då. På något bisarrt vis hamnade vi via Hemshyttan på Vikmanshyttevägen igen... I de här trakterna är Frasse mer hemma och tog täten, härligt snabba vägar med skön åkning. Varaderon är bergstabil i 170 km/h på nyskrapad och lagom mjuk grusväg :o). Via Söderbärke och halvvägs till Hedemora hittade vi så småningom ( fem mil senare! ) fram till Elsa Anderssons Kondis i Norberg för fika och "vitamin". Efter lite bensträck uträttade vi ärendet som egentligen skulle göras, och töjde vägen hem runt Ängelsberg. Idag gick det ännu fortare än igår, och Frasse konstaterade när vi kommit hem förnuftigt och sant att nu ska det gå åt andra hållet, vi vill egentligen inte alls veta exakt hur fort det går att ta de där kurvorna. När man väl vet det är det risk att det blir en smärtsam insikt... Hemma på gården fick högtryckstvätten göra tjänst igen, så här lerig har jag aldrig lyckats få en Varadero förut!

Söndag 31 Augusti: Sommarens sista dag, sedan går vi in i första höstmånaden... Så här års kolliderar mina två största intressen, hojåkning och jakt/skytte. Rådjursjakten har börjat, likaså jaktskytte-tävlandet, nästa vecka börjar älgjakten i Norrland och jag försvinner norrut tio dagar. Lägg därtill ett stort hus med ännu större trädgård så krymper tiden avsatt för hojåkning dramatiskt! Jobbpendling blir det ju, så visst åker jag hoj - men ingen riktig nöjesåkning har det hunnits med på ett par veckor och likadant lär det bli ett par veckor framåt. Frasse hävdar stöddigt att min hoj håller på att rosta ihop, men när jag stal ett par timmar idag för att åka bara för saks skull så var han upptagen med något viktigare... Nåja, det blev tio mil på egen hand, lattjade lite med GPS:en och provade lägga rutter och läsa över till datorn, rätt nöjsamt om man orkar dona en del. Fortfarande gott väder, men det känns att hösten knackar på dörren.

Fredag 19 September: Hoj till jobbet varje dag sedan hemkomsten från älgjakten, blir knappt hundra mil på en vecka. Härligt väder! Sensommar med 15-20 grader varmt och sol eller soldis, kan egentligen inte vara bättre hojväder. Inte för varmt, inte för kallt, och inte så förb.. mycket insekter i farten! Velar fram och tillbaka om jag ska låta riva motorn i vinter och byta block, eller låta det vara som det är. Hojen går kanonbra, inte minsta fel, men det ligger lite och gnager där att det finns en skada - reparerad, men ändå... Jag orkar inte med det igen utan lejer i så fall bort det helt till Fottas MC. Ska grunna en stund till, om det blir så kommer säsongen att bli kortare, Fottas ville ha hojen i början av oktober om de skulle göra det. Vet inte....

Färddator, lixom... :o)

Med hoj till folkomröstningen, röstade JA såklart!

Lördag 20 September: Frasse kallade samman Tysklandsresenärerna från de olika resorna till en dagstur med efterföljande samkväm. Vi blev sju stycken hobbyimportörer som samlades vid garaget, ytterligare två dök upp per bil på kvällen. Frasse hade beställt finväder och bättre kunde det inte ha blivit - strålande solsken och alldeles lagom höstsvalt. Vi gjorde en tur via Kolsva och härliga Odensvivägen fram till Markan i Strömsholm där det blev fikastopp utan jäkt, vi satt en bra stund och gonade i solen. Väldigt många fler hojåkare än bara vi sju tog vädret på allvar, vi såg säkert 100 hojar på vägarna och på Markans parkering. Vidare åkte vi över Säby till Dingtuna och tok-krokiga Lillhäradsvägen till Hägervallen, Skultuna och sedan Ramnäs - Virsbo och mål vid Brakeless klubbkåk i Ängelsberg. Ett par timmar senare blir det Taco-afton med övrigt klubbfolk och en sen natt som känns tydligt i kroppen dagen efter - men det var det värt! :o)

Stekka, Manne, Hood, Johnny, Bosse och Frasse.	Fika på Markan i Strömsholm
Framme vid klubbhuset i Ängelsberg...	...för Taco-kväll ( och natt! ) som avslutning

Måndag 6 Oktober: OK, jag ger mig, det ÄR höst... Minusgrader och dimma när jag åker till jobbet vid sju-tiden, skymning när jag åker hem elva timmar senare. Men ändå, härligt att åka hoj! Fodret är imekat i byxorna, jackan klarar sig utan foder en stund till. Hestras vinterhandskar har börjat göra tjänst, handtagsvärme på, och det är dags att byta till det ofärgade visiret. Förvånandsvärt många hojar i rull fortfarande, jag tycker att det brukar vara färre så här års, nu möter jag någon eller några både på vägen till och från jobbet. Hoppas på tjänligt väder till helgen, planerar långtur till syster i Stockholm. Annars känns det lite som att säsongen är på väg att ta slut... Trivs INTE med det!!

Lördag 11 Oktober: En av systerns telningar fyller år, traditionsenligt tog jag hojen till huvudstaden för uppvaktning med fika. Frasse skulle till Västerås i shoppingärende så han hakade på. Till och med riksvägen till Västerås känns kul när säsongen är på upphällningen... Framme i V-ås tittade vi in på MB Racing för att kika på vintervantar till Frasse, men om man skulle handla handskar där behövde man ha storlek 8 på händer, annars var det inte aktuellt. Alltså inga handskar. Vidare till Burger King ( Grillat ÄR godast! ), självklart satt vi ute och åt! Efter gourmet-lunchen skijldes vi åt, och jag fortsatte till Stockholm. Riktigt gott väder, egentligen är det här perfekt för hojåkning, inte för varmt och inte en miljard flygfän i luften! Krokiga vägen mellan Upplands Väsby och Täby avnjöts nogsamt, en underbart kurvig och kuperad "byväg" som funkar lika bra åt båda hållen. Efter avklarat barnkalas gick returen i god tid för att inte tappa dagsljuset ( har fortfarande svarta visiret på hjälmen ), på kul lät jag GPS:en bestämma väg och fick lite variation tack vare det. Säga vad man vill om modern teknik, men när man kan vägarna så står sig analoga verkligheten bra mot det digitala! Hemma lagom till middag med 40 nya mil på mätaren.

Äta ute, våga vägra vinter!

Mellan Väsby och Täby, tokfrän väg!

En bunt kromhögar och en sporthoj i garaget, hugaligen!

Söndag 26 Oktober: Första veckan jag inte åkt hoj en enda dag till jobbet.... Det har varit rejält kallt ( minus 13 grader en morgon!!! ) och duktigt halt på sina ställen så det har blivit bil varje dag. Deppigt! Efter idag blir det ännu drygare i och med vintertidens ( eller normaltidens, egentligen ) klockjustering. När jag slutar någonstans mellan 17 och 18 är det svart som i en säck! Frasse och jag sågs i garaget på eftermiddagen för en stunds melankoliskt funderande över Nordlandets avigsidor. I garaget rådde det dock ingen vinter, termometern visade på 26 grader varmt! Vi har fått en bunt inneboende för vinterförvaring, och fler är på väg. Det blir väl här man får häcka ett antal månader nu i väntan på ljumma vårvindar i ansiktet. MEN, ännu är säsongen INTE slut!!

Det börjar kännas tungt...

Söndag 23 November: Jaaaa..., lite drygt börjar det bli nu! Två decimeter snö det senaste dygnet talar sitt tydliga språk, det håller på att bli vinter....... Faktiskt har det inte blivit mer åkt än kanske tio mil den senaste månaden, runt på byn mest bara för saks skull. Varenda helg har det antingen varit något annat som måste göras, eller så har det varit dyngväder. Fyra månaders dvala väntar, årets värsta tid. Fortfarande har jag inget hört från Fottas MC som ska riva motorn på hojen under vintern, men det känns knappast som någon stress att få den klar till Mars än så länge. I alla fall då så hoppas jag på barmark en helg framöver så det kan bli någon enstaka mil till. Kanske, kanske...

Den obligatoriska summeringen då; en HÄRLIG säsong med en underbar sommar och mycket åkt. Intresset för privatimport från Tyskland har gjort att det blivit många vändor ditåt, och det är klart att det stulit lite hojåkning istället, men kul har det varit! Säsongen startade struligt med Varaderon liggande i bitar, men istället fick jag stifta bekantskap med Yamaha GTS 1000, en hoj jag gärna kommer tillbaka till. Frasse och jag skaffade garage tillsammans, något som underlättar en hel del och dessutom är kul att ha som gemensamt "hoj-hemma". Grusåkningen har fåt en liten revansch när Frasses och min Varadero stundtals hittade skapligt långt t i terrängen, riktigt kul! Det enda jag möjligen saknat är någon längre resa med full packning och långa dagsetapper, kanske Baltstaterna eller södra Europa. Får se vad som händer nästa år, känner mig lite mätt på Tyskland just nu så det kanske blir en paus i importerandet till förmån för lite mer lång-åkning istället. Så här föll sig milen;

Yamaha GTS -93, 910 mil. En helt suverän åka-långt-fort-och-mycket-hoj! Jag äger den gärna igen!

Yamaha TDM 850 -98, 360 mil. En underbar motor i en kul hoj, men inget för mig. För liten, tunn på något vis.

Yamaha GTS -94, 800 meter.... Köpte den i Tyskland och sålde den hemma i Sverige utan att lasta av från flaket.

Honda Varadero -99, 980 mil. Sen start på säsongen och konkurens från GTS:en - men bättre hoj finns inte!!!

Summa 2.250 mil, mycket tack vare pendlingen eftersom ingen riktig långresa ingår i de milen. Jag älskade och saknar varje meter!!!