Söndag 4 Januari: Så var vi där igen då, mitt i vintern, som längst från bara vägar, värmande sol, och underbar hojåkning. Frasse och jag njuter i alla fall av det gemensamma garaget som ger en samlingspunkt utmärkt för planering och donande med hojarna. Idag hade vi en hel massa vi tänkt göra, men det blev i slutänden bara en glödlampa på utebelysningen bytt... Istället för allt vi inte gjorde hann vi fundera lite över kommande Tysklandsresor, vad som ska göras på hojarna och i garaget. En stunds rå-softande i garagets två ( ! ) skinnsoffor blev det också. Fast man längtar ju l-i-t-e efter hojsäsong dådå.....!!!! I veckan ska Varaderon fraktas till Fottas i Ludvika för motorbyte, efter mycket velande fram och tillbaka ska det ändå bli skönt att få det gjort.

Frasse gör årets första koll på Mobile.de

Torsdag 8 Januari: I snöslask lastade Frasse och jag Varaderon och drog till Fottas i Ludvika. Nu är det upp till dem att bestämma vad som ska hända, jag har gett dem fria händer och en ganska generös budget; se till att motorn blir lika bra eller bättre än innan raset förra året. Enkelt va? Antingen blir det att byta block och flytta inredningen, eller byta motor men behålla växellåda och förgasaruppsättning. Ekonomiskt vansinne förstås, hojen går ju klockrent..., men när det är gjort vet jag vad som är och kan fullständigt lita på att grejorna lirar. Med tanke på Frasses och mina planer på långtur känns det ännu viktigare att ha järnkoll på grejorna. Nu är det bara att vänta, och längta...

Hojväder, not...!

På plats på Fottas verkstad.

Söndag 11 Januari: Alla medel är tillåtna och nödvändiga för att överleva vinterns plågor. Alltså har vi installerat hemmabio i garaget! Frasse, Hedlund och jag tillbringade en eftermiddag i garaget i sällskap av borrmaskin, kablar till förbannelse, och en del envishet. Efter inte lite pyssel sitter det en rejäl bioduk i taket, datorn är uppgraderad, och en projektor riggad. På fem meters håll blir det klar biokänsla!! Det blev att dona om bland hojarna lite för att få rätt utsikt över duken, ungefär som en sådan där japansk träknut att böka runt hojarna, det passar just bara på ett sätt! Nu fattas ett matchande ljudsystem, sedan ska vi frossa i bilder och film från hojåkning och hojsäsong, och kanske en och annan film som alls inte handlar om hojar! :o)

Har inte alla hemmabio i garaget...???

Söndag 1 Februari: Intet är som väntans tider, och så är det väl - inget kan vara tyngre än att längta efter hojsäsong när hela naturen ligger täckt av en halvmeter snö och termometern visar på minus tvåsiffrigt. Söndagar klockan 15 har snabbt blivit stående tid för filmvisning i garaget. Bara själva grejen att varje gång vi ses har ännu en vecka gått, en vecka närmare livets mening - hojåkningen, det känns bra! Jag var hemma hos Big Ola igår, han hade slagit eld i järnspisen för första gången sedan vinterdvalan lade sig över hans HD. Ett litet nästan-vårtecken måste väl det också ses som! Frasse och jag har börjat kolla av hojpriser i Tyskland, men så här långt ser det inget vidare alls ut, för dyrt där och för billigt hemma just nu, bara att hoppas på att det tar sig längre fram. Det är ju trots allt gott om tid innan det är dags igen, tyvärr......

Stekka, Räven, Frasse, jag och Jompa genomlider vinter.

Lördag 21 Februari: Dagen var bokad för möte med hugade import-resenärer, planerna på en tripp söderut framåt vårkanten skulle ta lite fastare former och de ressugna skulle få träffa varandra och ventilera lite funderingar. Jag åkte ner lite tidigare till garaget och hittade Frasses bil, men inte Frasse och inte Frasses hoj... En stund senare hörde jag ett avlägset dån och så dök syndaren upp.Snabbt rev jag av honom nycklarna och drog på mig hjälmen. Första åkturen, vilken känsla!!! Kring nollgradigt, solsken, och inte mycket is eller grus alls på vägarna. Nu är det helt klart så att Fottas MC har MER bråttom att få min hoj klar!!! Efter lite lyckligt yrande över den nya säsongen dök så folket upp, bland kändisarna räknade vi in Bosse och Johnny som vill iväg igen. Nykomlingarna representerades av Lindis från hembyn, Gilberto från Stockholm och Lasse från Söderhamn. Tillsammans med Räven som inte kunde komma idag blir vi då 8 personer, nytt rekord för en resa! Samtidigt både kul och lite svåradministrerat, trots att Frasse och jag planerar att dela på en hoj blir det mer än vi rott iland tidigare, men vaffan-det är en utmaning, inget problem! :o) Vi spikade avfärd till vecka 16, i mitten av April eftersom påsken är tidig i år. Nu är det bara att vänta och hålla koll på marknaden, en bekant situation och en välkänd känsla av förväntning som sprider sig och blir intensivare allteftersom tiden går.

Årets första åkning! På Frasses hoj, men ändå!!

Planeringsmöte för kommande Tysklands-resa.

Lördag 28 Februari: Fottas MC håller helgöppet med minimässa, och min hoj finns någonstans där, i okänt stadium av rekonstruktion. Två bra anledningar att dra till Ludvika, så Frasse och jag pallrade oss iväg och hittade knappt fram till Fottas på grund av alla bilar, TJOCKT med folk! Vi fick leta en stund innan vi hittade hojen också, men där hade inte så mycket hänt inte...Jag lyckades haffa Fotta i farten och fick några ord. Han beklagade att de inte kommit längre, och efter lite resonemang bestämde vi att det blir renovering med nya delar, inget motorbyte. Dyrare ( mycket! ), fast säkrare resultat då det blir nytt alltihop. Fast fortare Fotta...! Det känns nästan bra att det snöar och att isen ligger tjock på sjöarna längs vägen hem. Första Mars i morgon, om en månad är det fullt åkbart!

Full fart på Fottas helgöppet

Mindre full fart på Fottas verkstad, och där står min hoj...

Torsdag 11 Mars: Brakeless MC ordnade sedvanlig Finlandskryssning, och vi äntrade bussen vid Statoil en Torsdag eftermiddag för att komma hem ett och ett halvt dygn senare mätta och matta! "Rock The Boat"-kryssning innebar ett skapligt coverband som lirade 70- och 80-tals hårdrock, annars var det lite glest med just det - men mycket mat & dricka, mycket hojsnack & längtande till varmare tider blev det. Dessutom en massa sovande på all dötid under hemresan, bra relax-övning! På det hela taget ett klart uthärdligt dygn - för att vara vinter! ( För dig som är medlem levereras en mer skoningslös skildring av sjöslaget bakom medlemsinloggningen på Brakeless hemsida...! )

Förväntansfulla miner på bussen ( somliga mer än andra! )	Vi började i baren.
Fortsatte med buffén	Och slutade i baren
Bekant syn: "Fasse Tött" i hytten ( och hatten! )	Kryssningsväder på soldäck.

Lördag 13 Mars: En parentes om man pratar om hojar, men ändå hör det lite ihop; på dagen ett år efter raset på Varadero-motorn hälsar en topplockspackning på Chevan hem - med en sprucken topp som följd! Efter mycket bökande med att leta efter en topp med rätt gjutnummer ger vi upp och jag köper en ny motor, det blir inte mycket dyrare än att köpa två toppar, och inte mycket mera jobb heller. Så då står vi där ett år senare, Nisse, Robert, Frasse och jag, i samma garage, med prylar utspridda överallt och byter motor på en Cheva för att fira årsjubiléumet av första gången vi rev Varaderon. Mörker....! Senaste beskedet på hojfronten är att Fottas knåpat ihop Varaderon om en vecka-tio dagar. Cirka, kanske. Man hoppas ju. Fast ute snöar det!! :o)

Ny motor till Chevan väntar på att bli ilyft.

Söndag 14 Mars: Turen har kommit till vår andra "hemmahandlare" att ha vår-extra-öppet, Lundgrens Motor i Avesta visar nyheter från BMW och Yamaha ( ja, oxå HD då, men det intresserar väl ingen... ). Frasse, Stekka, jag och Räven gjorde en tur till Dalarna och tittade, klämde, och kände. Nya R1200GS är RIKTIGT läcker! Samma vikt och effekt som KTM 950, fast BMW lixom. Till och med Frasse dreglar obscent vid den nya slimmade GS:en. Det blir provkörning så snart det töat av lite mer, var så säker! Annars mest bara kul att glo runt lite. Det blev ett par nya stövlar ( BMW igen ), ett impulsköp som kändes bra. Egentligen behöver jag en ny jacka, men hittade ingen som kändes rätt. Min gamla Dainese-jacka är ganska så genomskinlig vid det här laget, men det gör ont vid tanken på att skiljas!

Nya BMW R1200GS väcker habegär. Snygg!!

Torsdag 18 Mars: I förrgår kom Peter ( han som köpte min andra GTS förra året ) förbi på jobbet på sin nyinskaffade FJR1300, och idag drällde Frasse in på mitt kontor i hojkläder och med rosiga kinder. Solig härlig vårdag gjorde att det fullkomligt kryllade av hojar ute, så nu är det väl vår då! Lite lätt motvilligt konstaterar jag detta, eftersom min hoj då fortfarande ligger i bitar hos Fottas. Slog en signal dit idag och lyssnade, de väntar på ramlager som inte finns i Sverige, räkna med cirka tio dagar till säger de. F**n....!!

Söndag 28 Mars: Vinterns sista garage-bio idag, ljuset utanför fönstren gör det ganska hopplöst att använda projektorn, och själva meningen med övningen var ju att uthärda vintern, idag var det mer lämpat att åka hoj än se på film - om man haft någon hoj... Frasse och Johnny var ute och åkte när jag kom till garaget, och halvvägs in i filmen kom Rauno och Sara på HD:n, och strax efter Herr och Fru Forsgren på Varaderon. Så filmen fick vara, det blev fika med hojsnack istället, en perfekt avsluning på bio-säsongen! :o) Pratade med Fottas MC i Fredags, på Tisdag ska min hoj vara ihopplockad! Med någon sorts tur ( känns som det är dags för det nu!! ) är den klar till helgen ( då jag ska jobba både Lördag och Söndag, men jag ska ju ta mig dit och hem oxå! )

Full fart vid garaget

Torsdag 8 April: ÄNTLIGEN!!!!!!!!!!!!!!! Efter mycket tjat och eländande hämtade Frasse och jag hem Varaderon i dag, och den gick SÅÅÅ bra! Med nybyggd motor blir det lite fin inkörning en stund framöver, men även med nätt gashand känns den underbara responsen och draget på mellanregistret, hela allt det som gör det otänkbart att ha något annat än en stor brutal V-twin med fria andningsvägar! Efter en lång dag ( vi åkte upp till Ludvika två gånger innan vi fick hojen färdig för avhämtning ) blev det raka vägen hem till garaget, men lite åkning borde det hinna bli under påsken, och lite pysslande i garaget. NU är det säsong!!

Äntligen hemma!!!

Ändå inte sist i garaget, Stekkas Blackbird är inte helt klar...

Måndag 12 April: Sista dagen i påskhelgen blev det äntligen tid över till lite mer fokuserat hojåka efter mycket städande och trädgårdspyssel hemma. Både Frasse och Johnny dök upp hemma efter lunch, så efter en snabbtitt på Stekkas Blackbird-projekt i garaget drog vi vidare norrut via Norberg, Karbenning, Hökmora, Krylbo, Brunnbäck ( och det stängda Herrgårdsfiket ) till inte så idylliska men åtminstone öppna fiket vid Dalahästen. Efter en kaffe med bakelse för 35:- tog vi rakaste vägen hem, det var faktiskt lite småkyligt men riktigt gott att åka. Hojen går sanslöst bra! Antingen har jag glömt hur det var sedan förra året, eller så har något underverk hänt med maskinen, vilket drag, vilket orra!! Hemma en bra stund senare känns det riktigt, riktigt BRA med en ny säsong!!

Årets första utomhus-fika!!

Söndag 18 April: Lång skön helt ledig helg, första på länge. Dessutom med kalasväder! Det har blivit en hel del ströåka fram och tillbax i sicksack på byn, och dessutom två ( ! ) vändor till Västerås, dit man alltså åker varenda vardag... Lite märkligt, men de föll sig så. I Fredags blev det en vända till jobbet trots ledig dag, och Frasse hakade på. En burgare på McD var oundviklig, trots att de inte fått fram utemöblerna. Lördagen gick mest i trädgårdens tecken, söndag morgon hämtade vi Jennys hoj i Skinnsberg, efter en liten marksyning behöver den en aning handpåläggning och vi har lovat hjälpa lite. Drog hem den till garaget på släpvagn och Frasse började slakta av krokiga och trasiga delar direkt. Senare på eftermiddagen visade det sig att en mig närstående person ( hon vill vara anonym ) hade slut på nikotintuggummi, ett faktum likställt med riksmisär. Alltså blev jag beordrad ( !! ) en hojtur till jourapoteket i Västerås, och trogne Frasse offrade sig på att eskortera mig. Samtidigt var Dinken ute på långtur och hamnade på Statoil i Västanfors där vi sammanstrålade och sedan gjorde sällskap till Markan på Strömsholm där det blev fikastopp. Efter detta vidare till ett STÄNGT apotek i V-ås....! Nödlösningen blev portionssnus med mintsmak från samma Statoil som vi utgick från, 19 mils åka för att komma till Statoil som ligger 5 km bort!! En riktigt bra tur! :o)

Frasse gängar!

Fin utsikt över Markans parkering

Lördag 24 April: Den planerade Tysklands-resan för två veckor sedan ställdes in på grund av tidsbrist och allmänt jävelskap, men det har legat och bubblat oavbrutet sedan dess. Lindis och Räven är båda hojlösa och börjar smått gå Frasse & mig på nerverna med sitt dreglande runt våra Varadero. Så hittade vi en fin Varadero åt Lindis i Berlin och la ett bud i början av veckan, på det följde kompakt tystnad tills det kom ett köpekontrakt i faxen i går. Febril aktivitet bröt ut, och en stund senare är det spikat. Vi åker på Onsdag med Berlin som första etappmål där Lindis hoj alltså är låst, vidare har vi hittat en till Varadero åt Räven, låst och klar ca 50 mil sydväst, och en Marauder i Rostock åt Thord-Johnny. Svågerns grabb Jocke hakar på och handlar bil, det ser ut att bli en Audi Coupé i Berlin, och familjen Fröjd ska ha en mellanklass Yamaha 600 som inte borde vara svår att snoka rätt på. Återstår Frasse och jag själv, men det ger sig. Nu är vi på G igen!

Onsdag 28 April - Lördag 1 Maj: Traditionsenliga vår-resan till Tyskland började på en av årets hittills finaste vårdagar här hemma, i strålande väder bänkade vi oss sex människor i inhyrd buss och styrde söderut, den här gången med Trelleborg som utgångspunkt för att via Rostock och Berlin ta oss motsols genom norra Tyskland. Det mesta gick på räls tills vi insåg att vi missat två saker i planeringen, dels att Folka-bussens efterträdare har betydligt sämre last- och dragkapacitet, dels att 1:a Maj även i Tyskland innebär att allt är stängt. Resultatet blev att vi med fyra hojar på flaket och en bil bakom vände hemåt ett dygn tidigare än planerat och blev tvungna att lämna ett objekt bakom. Trots många resor har vi fortfarande saker att lära! Hem kom vi i alla fall nöjda och belåtna med en kul tripp och en del påfyllning i pilsnerkylen som bonus. Mer från resan här!

Rast i Tysk vår-skog

Torsdag 6 Maj: I Tisdags besiktades Johnnys och Lindis hojar utan problem, så de hoppas på att få registreringsskylten i lådan före helgen. I dag åkte jag och Räven till Arboga och fick de två återstående klara så nu fattas bara bilen som är lite knepigare att få tid för, eftersom hela Tysklandsresan kom lite hastigt på hade vi inga tider bokade i förväg utan vi har jagat återbud och ändå haft tur med det. Jennys hoj har blivit reparerad, lackad och fixxat med lite kommunalt jobb bland garagekamraterna, även den blev besiktad och klar i dag. Allt stök med Tysklandsresa och jobbet efter gör emellertid att man inte hinner åka hoj... :o) Det har bara blivit till-och- från-jobbet-åkande men förhoppningsvis blir det ändring till helgen.

Frasse pustar ut i garaget.

Lördag 8 Maj: SOMMAR!! Med temperaturen över tjugostrecket och blå himmel fick trädgårdsjobbet stå tillbaka på eftermiddagen. Markan på Strömsholm kändes som ett givet mål med tanke på alla hojar efter vägarna så Frasse och jag tog en rejäl omväg dit över Kolsva, Köping och Odensvi. Väl på Markan blev vi sittandes i vädret och bara njöt, lite senare dök Kirsi och Jeanette från hemmaklubben upp och gjorde oss sällskap, så det blev påtår på påtåren och hemfärd först en bra stund senare. Härlig dag med sommarsmak!

Sommarlandsväg, mumma för hojen och själen!!

Frasse låter sig imponeras av Kirsis & Jeanettes hojar

Onsdag 19 Maj: Traditionstyngda Hytträffen i Ängelsberg kan ståta med kanonväder sex år i rad, men i dag bröts den lyckliga sviten. Men vaffan, är det hemmaträff så är det! Jag var först i garaget, efter en stund dök Bosse och Monica upp på sin Varadero, sedan kom Frasse, och så Johnny. På vägen ut ur stan hämtade vi upp Lindis och Christel med sin nyimporterade Varadero, och Berndt som stack ut en aning med sin customhoj. I jämngrått väder och strilande regn styrde så sex hojar ut ur staden, och när vi kom till Ängelsberg så var det vi som var där, och inte fler. En ganska så total dominans vad avser hojmodell, sex Varadero och en customhoj stod på en rad i regnet. Så småningom klarnade det upp lite och det droppade in ett tiotal hojar till, men det var ganska så långt till att spräcka rekordet på 304 hojar!! Hojsnack med korv och kaffe plus en tipspromenad med katastrofalt resultat blev det i alla fall innan vi vände hemåt, nu i riktigt gott kvällsväder och åtminstone fläckvis torr väg.

Sex stycken Varadero!	Vilket utgjorde en ganska total dominans av hojbeståndet...
Vi gick tipspromenad ( 5 rätt av 10... )	Och fikade. Chrille och Lindis trivdes trots vädret.

Lördag 22 Maj: För nionde året var det dags för Västmanland Runt, som vanligt start från Västerås, och som vanligt uppsamling på Statoil i Fagersta för gemensam avfärd. Lindis & Christel, Stekka & Eva, Berndt, Frasse, och jag själv lämnade byn i så pass god tid att vi var bland de första på plats på torget i V-ås. Vi hann med morgonfika och rundvandring i lugn och ro innan det blev dags för poliseskorterad kortege ut ur stan, vidare via Köping till halvtidsstopp i Färna. Under vägen hann vi få allt från flödande vårsol via hällregn till hagel och halv storm, men ändå i stort sett uppehåll och bra åkning. Efter Färna åkte vi vidare via Fagersta till matstop i Norberg, och där bröt vi av för att ta vägen över en kaffe i Ängelsberg och hem ganska så nöjda. Det stora antalet hojar gör att det blir ganska så makligt tempo, lite för tamt i långa loppet ( snittfart 28 km/h över 21 mil...! ), men totalt sett härlig dag! Fler bilder HÄR!

Fullt före start på Stora Torget i Västerås.

Söndag 30 Maj: Pingsten är hänryckningens tid och sextiotalet hojåkare lät sig ryckas hän av Lasse Fröjds traditionella Hemliga Pingsttur, ett arrangemang som på ett par år blivit en klassiker och ett måste i början på säsongen. Ännu en gång lyckades Lasse och hans familj med konststycket att hitta härliga små åkglada vägar inom rimlig räckvidd nog för en hel dag. Turen gick i år motsols österut runt Västerås, Enköping, Eskilstuna och tillbax hemåt efter ungefär trettiofem mils härlig åkning i bara gott väder. Trots många hojar och ett bitvis ganska stort släp i kön hölls det skaplig fart och gav betydligt mer åkglädje än förra veckans Västmanland Runt ( snittfart 42 km/h! :o) . Givetvis blev det några bilder tagna, de hittas HÄR!

Lördag 5 Juni: I Fagersta är det ganska så tätt med Varadero, kring Kolsva är det BMW som gäller. Göran samlade Kolsva-gänget på fyra stycken BMW och vi fick utgöra den fula ankungen på Varaderon. Via bakvägen genom Skinnsberg och från Malingsbo på härlig grusväg blev det frukost vid Skräddartorpsån. Vidare västerut landar vi efter flera mils skön åkning i Skattlösberg och Dan Anderssons Luossa-stuga där vi bjuds på en mycket fin presentation i ord och toner. Vidare åt Värmlandsskogarna till intar vi lunch på lätt osannolika Boa i Strömsdal, ett gourmé-kök kombinerat med frisersalong ( ! ) och vattengolf ( !! ) mitt ute i ingenting - men så väl värt resan! Efter mat mera kultur i form av Bengt Eldes galleri och verkstad i Gravendal, glada och roliga skapelser i skön miljö. Efter en lång dag blir det vägen hem över Kopparberg och mätaren stannar hemma på 37 mil för oss Fagerstabor, därav 7-8 mil på riktigt krokig grusväg. Bilder HÄR!

Rast och fika efter en grusväg

Söndag 6 Juni: Lite mör efter gårdagen kändes det inte helt fel att Frasse ville hoppa över Bike Weekend idag pga nattskift. Det blev trädgård på förmiddagen istället, men efter lunch sågs Frasse, Lindis, Chrille och jag för att ta en kopp kaffe - och elva mil senare var vi framme på Markan :o) Vägen dit innefattade Lisjövägen söderifrån, den södra delen är riktigt kul medan den norra är lite för trasig för att vara riktigt njutbar, potthåll och lassvis med rullgrus i mest varenda kurva. Eftermiddagsfikat tog sin rundliga tid, som vanligt på Markan, och så småningom blev hemvägen snäppet genare än ditresan. En riktigt fin sommardag! OCH - i morgon börjar min semester!

Vad gör dom...???

Långa dagar, ljusa kvällar. Det är gott att vara hojåkare nu!!

Måndag 7 Juni: Jodå, nu har jag semester och ute har regnet stått som spön i backen dagen lång.... *suck* Onsdag 16 Juni: En gammal jobbarkompis från Västerås är hojsugen och ska låna Stekkas Blackbird för att känna sig för lite ( och vagga in sin fru i positivt sinnesläge...! ), och jag skulle leverera den. När jag drog igång min egen Varadero hemma på gården gick den bara på en cylinder, hankade mig ner på stan och tänkte att det var väl en loppa som borde släppa, men inte... Kom ifatt Lindis i SAAB:en vid ett rödljus, han fattade läget och dök upp i garaget tre minuter efter mig. Vi kom snabbt fram till att främre cylindern inte var med, och Lindis mekade ur stiftet som visade sig vara heldött. En lättnadens suck till det....! Blackbirden levererades sedan, en ganska trevlig hoj för att vara en sporthoj, ett sanslöst drag och nästan halvdräglig sittställning, men inget för mig. Och Stekka ska ju sälja till förmån för en Varadero, så det är väl så då! :o)

Stekkas Koltrast, en riktigt fin hoj - om man gillar sorten.

Fredag 18 Juni: Frasse och jag behövde båda handla lite småprylar till hojen, så det blev ett varv genom Dalarna. Först Fottas MC i Ludvika, sedan vidare till Borlänge och lunch i närheten av Gagnef, den obligatoriska knaperstekta pytt-i-pannan med extra flott och massor av salt, vitaminer för kropp och själ! På Touringbutiken spenderade vi någon timme och många kronor, dessutom träffade vi Elving Solli som gav oss många bra tips angående vägar och sevärdheter i norra Norge. Det lutar nämligen åt att Frasse och jag drar norrut i månadsskiftet, lite långtouring i midnattsolens tecken. Vi känner oss båda lite mätta på Tysklands-resor just nu och tänkte göra lite tvärt om lixom, dra på hojträff i Gällivare och sedan retur genom Norge och då pricka de bästa åkvägarna som kustriksväg 17, Atlanterhavsvegen och förstås Trollstigen. Planering och sondering är i full gång! Hem från Borlänge blev det vägen över Säter- Hedemora- Norberg, lite rakt och tråkigt men effektivt.

Knaperstekt pytt-i-panna, de e karlmat de!

Söndag 20 Juni: Dagen vikt åt mekande och touring- förberedelser. Frasse och jag ( fast mest Frasse... ) donade dit mina väskhållare som jag aldrig haft monterade tidigare, med lite fria improvisationer gick det riktigt bra. Andra åtgärder innefattade utprovning av semestergas, fjädringsinställning, och lite allmän koll och fundering. Mer fundering blev det även kring rutten, och det börjar klarna. Första dagen marschar vi upp till Umeå, andra dagen når vi Gällivare och hojträffen. Dag 3 är vi i Gällivare för att dag 4 dra vidare via Kiruna till Narvik. Dag 5 ägnas åt Lofoten, färja därifrån till Bodö, och där slutar detaljplaneringen just nu, vid det laget torde något inträffat som förändrat planeringen i vilket fall som helst... :o) Tanken är i alla fall att från Bodö dra rakaste vägen till Trondheim för att sedan sikta på Atlanterhavsvegen och Trollstigen, och så småningom landa hemma igen efter cirkus en vecka till tio dagar och runt 400 mil.

Två fulldressade touring-bussar!

Onsdag 30 Juni: I morgon drar vi! Känns riktigt kul att få åka lite längre. Det har packats och planerats och förberetts en hel del, och väderrapporterna har rönt ännu större intresse än vad som är brukligt. Vi tycks ha prickat en period med surare väder än på länge.... MEN, hoppet finns. Det har i alla fall införskaffats ett regnställ för säkerhets skull. Resplanerna kan bli föremål för lätt revidering i sista sekund när vi ser var solen egentligen lyser, det får ge sig allt efter som. Vi har inga egentligt fasta tider eller platser att hålla så det får bli fri improvisation, något vi är VÄLDIGT duktiga på efter alla Tysklands-resor med havererade planeringar! :o) Tom och Gerhard från Tyskland lämnade Stockholm i morse och ska ta sig till Umeå där vi ska ses i två dagsetapper, vi gör det på en dag i morgon.

Frasse övar på nya tältet

Tisdag 6 Juli: Hemma igen. De ursprungliga semesterplanerna grusades i sin helhet av ett massivt regnväder och en vilsen fiskmås... Tom från Tyskland frontade en mås i skaplig fart, innebar att hans Blackbird fick mosad kylare och skev framgaffel ( ! ), han och kompisen Gerhard ställde hojarna på tåg för retur till utlandet, medan Frasse och jag reviderade rutten efter 5-dygnsprognosen. Innebar att vi slopade norra Norge och drog till Vestlandet istället, därifrån vidare via Trollstigen och Geiranger över Jotunheimen, och retur fäderneslandet ett par dagar i förtid. Detta mycket på grund av ( o- )väder, vi fick två riktigt härliga åkdagar i bästa väder, men i övrigt så regnade det mer än det var uppehåll.Trots detta avverkade vi 260 mil under en helt fantastisk resa med obeskrivligt suverän hojåkning, att ladda fullt på en grusväg på 2000 meter över havet med kilometersvid utsikt trotsar all beskrivning!! ( Och nej, tältet blev aldrig mer uppslaget......!!! ) Mer om resan HÄR.

På väg över Dalsnibba

Fredag 9 Juli: Jodå, sedan vi kom hem har det varit strålande sol och högsommarväder....... Trodde nog att man skulle vara lite mätt och att hojen skulle få stå ett par dagar, men så blev det inte. Den har rullat varje dag sedan jag kom hem. I dag åkte vi till Lundgrens Motor i Avesta för att övertyga oss om att nya BMW GS:en inte är något att ha, men som tur var så hade de lånat ut demo-hojen :o). Det blev istället en rundtur i hemtrakterna med en kebab på Myntgrillen i Norberg och fika på Hembygdsgården i Fagersta, 12 mil adderade till mätarställningen. I SOL!! Söndag 18 Juli: Nu blir det glest med hojåkningen en stund, vi har fått tillökning i flocken. Taxen Garbo, 8 veckor, har flyttat in och det mesta kretsar kring att förhindra hennes förtida död av ena eller andra orsaken. För en liten, pigg turboladdad taxfröken är det en spännande men farlig värld att komma till! Funkar inte att lämna hemmet mer än korta stunder och hela tillvaron behöver planeras noga ett tag framöver. Inte en meter åkt i helgen....

När Garbo rör sig står hojen stilla, gammalt djungelordspråk.

Lördag 24 Juli: Vad som skulle bli en vanlig arbetsdag blev en heldag på hoj, i tjänsten! En kund var strandad ( kul... ) med sin segelbåt i Stockholms skärgård, hans GPS-dator hade gett upp och en reservdel behövdes mekas dit. Första anhalt var Södertälje där nödvändiga artiklar avhämtades hos en sömning leverantör, vägen dit gick snabbast och enklast över Eskilstuna och Strängnäs, inte så upphetsande men effektivt. Väl lastad med väsentligheterna tog jag mig tid att snirkla ut till Sturehofs Slott, en omväg väl värd mödan. Slottscaféet i södra flygeln har uteservering med de alldeles underbaraste hembakade delikatesser man kan tänka sig. Jag var där en halvtimme för tidigt ( de öppnar 12 ), men en glad flicka insåg det skriande koffeinbehovet och serverade mig ändå. Nöjd och tjockare styrde jag vidare mot Värmdölandet och fortsatte Botkyrka-vägen till Huddinge, svängde sedan höger mot Haninge bara för att undvika alltför tätbebyggda områden. Vägen förbi Gladö Kvarn är en höjdare att älska, riktigt njutbar! Så småningom trasslade jag mig vidare nordost mot Nacka och följde sedan 222:an så långt man kommer för att anlända till Bullandö Marina, ostkustens största småbåtshamn med 1300 båtar. Lätt som en plätt att hitta rätt kajplats med en vit båt där - NOT... Hittade i alla fall så småningom rätt och vi fick en nöjd kund! Efter utfört uppdrag satt det som en smäck med lunch på Bullandö Krog, en helläcker restaurang med bryggservering i tre plan, jag valde kräftskagen med sikrom på toast, inte billigt men SÅÅÅ gott! Efter lite maskande blev det retur mot Stockholm och jag bestämde mig för att åka genom stan bara för saks skull, jag gillar sommar-Stockholm, i lagom portioner så att säga... Rätt in i smeten, insöp lite atmosfär, tog några bilder, och så snabbt därifrån! :o) Innebar E18 upp till Hägernäs, höger mot Åkersberga och så vidare på härliga väg 276 inkluderandes klassikern Riala-vägen, mumma för en fanatisk kurv-älskare!! Lite drabbad av tidsnöd behärskade jag mig och åkte faktiskt inte Riala-sträckan baklänges utan fortsatte fram till Norrtälje där det blev ett kort fikastopp vid Socitetsbron. Därefter vidare ganska raka vägen hemåt över Rimbo och Uppsala, därifrån söderut på 55:an bara för att leta rätt på Focksta Kvarn i Stentorp ( vänster i Säfva tre km innan Örsundsbro ). Här finns ett riktigt mysigt fik i genuin medeltidsmiljö med såg, vattendriven kvarn och smedja i ursprungligt skick. Nu blev det tids-töjning åt andra hållet, jag kom tio minuter innan stängningsdags ( som är kl. 16 ) och fick halvstressa i mig en Dagobert-macka och en stor kaffe för högst rimliga pengar. På tvären lyckades jag sedan med GPS:ens hjälp ta mig fram till Fjärdhundra och riksväg 70 som tog mig till Sala och därifrån raka spåret ( nåja, ganska krokigt är det ju! ) hem igen. Lång dag ( men RIKTIGT bra för att vara en arbetsdag :o)!! ) som gav mig 56 mil att addera till mätarställningen. Vet inte riktigt hur det gick till, det kändes inte så långt trots att jag åkte ensam. Jag har åkt mycket i Stockholms skärgård och jag gillar det verkligen. Det finns gott om krokiga landsvägar där man alls inte behöver trängas och naturen med det Uppländska hedlandskapet är härlig. Visst ja, inte att förglömma; SOL hade jag hela dagen!!! SOMMAR!!!!!

Bullandö Krog, ett utmärkt utflyktsmål även utan båt!	Sommar-Stockholm, bäst på håll! :o)
Jag och sextio andra turister plåtade Stadshuset	På väg norrut, paus nära Väringsö

Torsdag 4 Augusti: Ja, om det inte är det ena så är det det andra.... det vill säga om det inte hällregnar så är det FÖR VARMT! I dag var det knappt uthärdligt så länge man höll mer än 70 km/h, därunder hotade kvävningsdöden. Man undrar lite hur det skulle varit om Sverige med sin infödda präktighet och vi-vet-bäst-anda skulle se ut om vårt land låg 200 mil söderut? Jag menar, här är vi uppfostrade att göra "rätt", att alltid åka i skyddsutrustning av bästa sort ( missförstå mig inte nu, jag åker n-ä-s-t-a-n alltid i fullt ställ med säkerhetsväst och handskar, OM jag fuskar så blir det jeans och skinnjacka någon enstaka gång, men aldrig utan handskar och stövlar ), men om vi hade en vardag som liknade i dag med 28 grader kvalmig värme, skulle vi vara lika väluppfostrade då?? I ett land där vi inte anser oss själva kapabla att handla öl förrän vid 20 års ålder men där det däremot är OK att åka moped eller skaffa barn vid 15 och gifta sig vid 18 så kan man ju undra om vi skulle orka vara lika duktiga en bit söderut??? Bara en tanke så där, jag åkte i fullt ställ idag men var ganska nöjd att byta hojen mot luftkonditionerad bil, faktiskt! ( Skämmas...? )

Förra veckan körde Lindis upp och fick lappen ( skönt att slippa släpa på honom nu då! :o), och i dag var det Annas tur att riva övningskörningsskylten. GRATTIS!

Lördag 7 Augusti: Och sedan blev det VARMARE!! Var in till jobbet i Västerås ett par timmar mitt på dan och mötte då Frasse och Ronny på McDonalds, de höll god min men det såg lite kvalmigt ut... När jag senare på eftermiddagen åkte ner till garaget var Frasse redan tillbax och han bekräftade misstanken, det var ganska så mycket för varmt för att åka hoj! Jag ställde i alla fall bilen vid garaget och uträttade lite ärenden på byn med hojen och fortsatte sedan hem ( med en liten omväg... :o) Efter middag och alla hemmabestyr blev det tillfälle för lite ren nöjesåkning, första gången på ett tag nu när vi är med valp, och jag lämnade hemma strax efter klockan sex. Det jag saknar nästan mest med att inte åka på dragracing i Mantorp ( pga oväder och diverse osaker ) är de stora böljande rapsfälten söderut, den intensivt gula färgen och den nästan överväldigande lukten som fyller hjälmen. Målet ikväll var att kompensera detta, här skulle hittas ett rapsfält! Jag vet att det finns rapsodlingar runt Västerås, men det är lite för hemtamt, så jag siktade nordost mot de delar av länet som gränsar till Uppsala-slätten. Vägen mellan Fagersta och Ängelsberg är nybelagd med oljegrus, nu har äntligen det mesta av rullgruset försvunnit och vägen är riktigt njutbar igen. Gjorde en avstickare genom Ängelsberg för att kika på kvällens evenemang, Ängelsbergsbluesen, som samlat 100-tals bilar och fler människor. Dröjde kvar en stund och insöp stämningen, men hojåkningen drar ännu mer än bluesen, så jag fortsatte över Karbenning fram till Klingbo och härligt krokiga gammaldags landsvägen till Hedåker där det blev glasstopp på en gräsmatta. Därifrån tog jag sedan sydlig riktning genom Västerfärnebo, Sätra Brunn, Solinge och Haraker för att så välja grusvägen fram till Ramnäs, riktigt go väg med svepande åkermarker åt alla håll - men inga rapsfält...! Från Ramnäs blev det vägen över Seglingsberg och Virsbo, och så stora vägen hem lagom tills mörkret lade sig ganska så kompakt, åtminstone om man har mörkt visir och inte vill tugga nattfjärilar! Först då lättade den nästan tryckande hettan och ersattes av frisk, sval kvällsluft med mustiga dofter, såååååå härligt!! Fast rapsfälten återstår att hitta! Kvällen gav nära 25 mils riktigt härlig sommaråkning, något att drömma om i vinter..............

Inget rapsfält, men ändå!

När ljus och skymning möts färgas hela världen röd

Tisdag 10 Augusti: Har åkt ett tag nu med nya bromsar, efter Norge-resan bytte Frasse på båda våra hojar till sinterbromsar från EBC, och VILKEN skillnad det blev! Frambromsarna är nu närmast brutala, bak märks inte lika stor skillnad även om den finns där. Ett otroligt mycket distinktare bett och klart bättre bromsförmåga bara genom att byta belägg, helt suveränt! Annat detaljpill som blivit till på sistone är byte till Philips H4-lampor med Xenongas i, ska ge ett avsevärt mycket bättre ljus och bara genom att ställa hojen mot garageväggen syns det tydlig skillnad. Vidare handlade jag ett växelreglage utan länkar när Thord-Johnny beställde prylar från Touratech för ett par veckor sedan. Lindis dök upp i garaget idag och åkte givetvis på att gänga dit den, och SÅ bra det blev! Klart exaktare lägen och bättre känsla, dessutom blev det betydligt mer utrymme för mina 46:or! Detaljer finns på Varadero-sidan.

Ikväll blev det en tur via Skinnsberg till Kloten, sicksackade lite och kom ut i Björsjö och sedan raka breda grusvägen fram till Smedjebacken, gamla vägen över Larsbo och hem igen, nästan 15 mil, härligt skönt när hettan ger sig och svalkan kommer, det luktar så mycket också. Älskar de där kvällsåkningarna!

Lördag 21 Augusti: Dags för klassikern Mälaren Runt, en ganska vansinnig företeelse egentligen. Norra Europas största MC-evenemang med upp emot 10.000 deltagare åker kortege runt Mälaren, 40 mils köande frivilligt! Tanken var från början att åka hela vägen från Stockholm, men tveksamt väder reviderade de planerna. Vi ( Frasse, Lindis, Chrille, och jag ) smög igång med frukost på Hembygdsgården, halvvägs till påtåren dök Dinken upp på sin extremt tokfula MZ Baghira och på Statoil anslöt Thord-Johnny, Berndt och Bosse ( som kom hem från en import-resa till Tyskland klockan 4 i morse ). På vägen över Ängelsberg hakade ytterligare 10-talet hojar på och vi anlände i samlad tropp till Kvicksund lagom tills de första hojarna började drälla in. Vi blev kvar någon timme och minglade, sedan tog drog vi till Markan på Strömsholm för fika innan hemfärd rakaste vägen. Bara två droppar regn, men en hel del elak vind bjöd dagen på.

40 mil köande, frivilligt.... Fler bilder HÄR!

Söndag 29 Augusti: Lite oförhappandes fick Jocke en uppkörningstid i slutet av September, sista chansen att greja tunga kortet i år så det blev lätt panik och krav på övningskörning mer och oftare. Alltså "offrade" jag dagen till att lotsa honom på körskolans 600:a runt länet. Vi började med att uppvakta Anna i Ängelsberg som fyllde 20 ( och dessutom nyss körde upp för samma körkort, på samma hoj ), därifrån drog vi vidare nordost över Romfartuna åt Heby-hållet på mestadels krokiga småvägar och så småningom söderut igen för lite stadskörning i Västerås. Vidare mot syd runt Rytterne och Kvicksund genom Herrskogen upp till Markan för obligatoriska fikastoppet. En fin sensommardag innebar ganska gott om hojar där, men det ballaste idag var inte hojarna - när vi satt där mullrade plötsligt NIO stycken Nissan Skyline GTR in på parkeringen. Skyline-klubben hade höstutflykt och vi dräglade en stund över en inte lite läcker bilmodell. Hemvägen blev sedan sträckt över Ramnäs och Seglingsberg med slutligen knappa 30 mil på trippen. Och jodå, det går bra för pojken, fast lite mer hojåkning måste vi nog plåga oss med! :o)

Anna 20 år och innehavare av tungt MC-kort, tungt tyckte Jocke...

Inte en Nissan Skyline GTR...	...men NIO stycken dök det upp!
Morskt!	Det är kärlek i den blicken! :o)

Måndag 13 September: Efter en veckas avbrott i hojåkningen orsakad av älgjakt kändes det bra att grensla pärlan och dra annars ganska trista riksvägen till jobbet, drygt 7 mil rakt fram. Nu är vi inne i en intressant årstid; eftersom jag jobbar väster om där jag bor så åker jag så här års i gryningen till jobbet med en lågt stående sol i ögonen. Cirka tio timmar senare lämnar jag jobbet och åker hemåt, mot öst och en nedgående sol... Det blir femton mil med solen rätt i ögonen, om man skulle starta för tidigt eller åka hemåt bara aningen för sent så infinner sig nästa problematik: det mörka visiret som behövs för att överleva upp och nedgående sol är alls inte lika klurigt i skymning eller mörker! Hur som helst så gör jag som alltid hellre resan på hoj än i bil! Gott väder och en hel del hojar på vägarna.

Solnedgång över Stora Aspen

Söndag 19 September: På Torsdag kör Jocke upp för tunga kortet, en chans och ingen mer blir det i år. Till våren hägrar Tysklandsresa och import av lämplig 600:a. Alltså var det beställt övningskörning idag, oavsett vädret. Och mycket riktigt vräkte regnet ner när jag klev upp, men innan det var dags att ses vid körskolan sprack det upp och vi fick blå himmel med sol! Lyssnade runt med resten av gänget men det blev klent resultat; Frasse och Lindis skulle se på TV, säsongsfinal i Bollibompa lockade mer än hojåkning! Thord-Johnny och Räven jobbade, Anna och Matte gick inte att få tag på, och hos Bosse var det upptaget i 40 minuter, men när Jocke och jag stod på Statoil rullade Kirsi in på sin Virago 1100:a. Efter en helg på hojträff i Säfsen var hon fortfarande åksugen och hakade på, så vi gav oss iväg med solen i ansiktet. Via Söderbärke och gamla vägen över Larsbo och Torrbo åkte vi genom Smedjebacken och vidare mot Borlänge och Säter, därifrån i zick-zack till Hedemora och tyvärr stängda fiket Gammelgården. Efter en bensträckare fortsatte vi över Olofsfors mot Avesta där vi ägnade lite tid åt fram-och-tillbaka-åkning på byns gator ( uppkörningen är i Avesta ) innan det enda fikastället som var öppet, Åkes Grill, förärades med ett besök. Efter kaffe och meditation tog vi sedan rakaste vägen hem efter en riktigt bra tur i härligaste väder. Det känns bra onödigt att det ska bli vinter!

Kirsi och Jocke pausar

Höstfärgerna skvallrar om att säsongen drar åt fel håll...

Torsdag 23 September: Så då! Även Jocke fixxade uppkörningen, han hade tur och fick veckans enda dag med sol och riktigt fint höstväder. Nu sitter han hemma och klickar sig fram på Mobile.de och planer smids inför våren. Det fina vädret gjorde att det var fler hojar i rull idag än på länge. Vi är ett par stycken som jobbpendlar på hoj, varje morgon möter jag en Kawasaki ZRX1200 som kommer från Västerås-hållet och åker västerut. Vi har ungefär samma tider, och vi är ungefär lika punktliga, vi ses i regel på långrakan innan Ramnäs-korset där jag släpper av på gasen och han ( hon? ) vrider på. Idag hejade vi lite extra i det goa vädret! Jag m-å-s-t-e byta till klart visir, det börjar bli ganska mörkt när jag kommer hemåt strax före 20!

SÅ!

Söndag 3 Oktober: När man har två stora intressen som konkurerar innebär det ofelbart att det ena får lida av det andra. För min del är det jakten kontra hojåkningen, som tur är ganska väl separerade av årstiderna, men just nu kolliderar det... Lillasysters äldsta dotter fyller år första drevjaktshelgen, djävulskt dålig planering! Innebär att jag denna helg varje år är på barnkalas istället för i skogen. En förmildrande omständighet är att det brukar bli sista lite längre hojturen för året, så också i år. I hällande regn lämnade jag hembyn tidig förmiddag, och lagom fuktig kom jag tillbax hem många timmar senare. Regnet höll i sig ganska konstant, men trots det har hojåkningen stora fördelar i smidighet och framkomlighet framför allt när det handlar om Stockholms-trafik. Ett par timmars stillestånd hos syster med familj innebar att hojen var strösslad med höstlöv när jag skulle hem, en tydlig vink om att det är på väg att ta slut på hojåkning...

Nästan som en pik...!

Torsdag 18 November: Nääää..., det har inte blivit mycket åkt på sistone, alls... Mycket att göra på jobbet i veckorna och så jakten i helgerna, skit med det. Men idag var jag ledig, och hade långt framskridna planer på att först åka en (förmodligen mindre) tur och sedan tvätta hojen rejält - för det behövs - innan den oundvikliga långtidsparkeringen tar över. Fast så blev det ju inte! Den första snön kom i natt, med råge! Drygt två decimeter när jag vaknade i morse, och en decimeters påspädning under dagen på det. Så nu är det väl ganska rökt då kan jag tro. Tvätta den måste jag i alla fall göra första tödag med bara vägar, den ser för hemsk ut efter grusåkningen senast. Så det roligaste jag har att se fram mot i år är då att tvätta hojen, vilket mörker!!

Nej, inge hojåka idag....

Mycket senare: Den där sista åkturen kom lixom aldrig.... Hojen står kvar lika skitig som när jag senast åkte en kort sväng i mitten av November. Sedan kom snön och isen, och så jul och allt bestyr runt det, oxå plötsligt så var både säsongen och året slut! Lite snopet... Det har i alla fall varit ett bra hojår med flera höjdpunkter, främst Frasses och min fjällexpedition till Norge. Senare halvan av säsongen blev till stor del stympad på grund av ny hundvalp i familjen, men det är sådant man får ta. Varaderon har gått som en klocka och jag älskar den! En kort stund hade jag den ute på annons med ett alldeles för högt pris innan jag ångrade mig och behöll den utan att sörja! 829 mil blev det på Varaderon i år, plus ett fåtal mil på tillfälligt lånade och provade hojar.

Jag ser fram mot nästa säsong med samma längtan och iver som vanligt, nu närmast är det garagebio-starten i februari som hägrar, och sedan börjar nedräkningen. Välkommen 2005!!